Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Anteckningar om Rytterns socken af F. U. Wrangel. Anm. af K. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
aldra största delen af handskrifter och dessas antal torde nog minst
belöpa sig till ett eller annat tusental. Författarens arbete har således
varit mycket stort, men också har resultatet blifvit ovanligt värdefullt.
I dessa anteckningar redogöres ej allenast för socknens alla
nuvarande förhållanden, utan äfven för dess fornminnen, dess kyrkor
och presterskap, dess gårdar och byar samt dessas egare. Öfver
fornminnena har visserligen Hofberg i Vestmanlands
fornminnesförenings årsskrift förut lemnat en förteckning, men denna har visat
sig altför ofullständig och den blir här på ett synnerligen lyckligt
sätt kompletterad. Särskildt må uppmärksamheten fastas vid
författarens beskrifning af graffältet vid Hornsbyn och borgruinen vid Sorby,
den vackraste och bäst bibehållna af Vestmanlands till omkring ett
femtiotal uppgående ringmurar. Här må äfven nämnas, att förf. af
den eljes så ordkarge Vestmanländingen lyckats framlocka ej mindre
än nio sägner. Vi tro oss dock veta att ännu ett par till torde
finnas rörande Tidö slott. — Kyrkorna, såväl de gamla som den.
nuvarande, beskrifvas utförligt och deras gamla inventarieförteckningar
finnas aftryckta i bilagorna. Vid uppräknandet af socknens prester
göras flere värdefulla tillägg till stiftets herdaminnen.
Med synnerlig förkärlek har författaren uppehållit sig vid
socknens många säterier: Stora Ekeby, Fiholm, Stensjö, Tidö och Vikhus
samt deras egare. Författaren har dock därvid lyckligt undgått den
nära till hands liggande frestelsen att göra orthistorien till
personal-historia. I allmänhet meddelas nämligen ej mer än de nödvändigaste
biografiska notiserna om ställenas egare, och gårdarne förblifva alltid
hufvudföremålet för skildringen. Den äldsta historien hafva den gamla
biskopsgården Fiholm, nu fideikomiss inom Ridderstolpeska slägten,
samt adelsgodset Ekeby att förete. För egarena af Ekeby under
medeltiden redogöres utförligt och med en slägttafla visas huru gården
från den gamla £7Z/-ätten öfvergick till slägten Banér.Under
1700-talet tillhörde den slägten Reuterholm, i hvars ego den på mindre
fint vis kommit. Ståtligast bebygdt och märkligast af alla dessa
herresäten är dock Tidö, Axel Oxenstjernas mest omtyckta
boningsort. Till sätesgård bygdes det först i början af 1500-talet af Magnus
Gren d. y., som troligen också har uppfört det gamla delvis ännu
bibehållna slottet, som ännu bär namnet Oldenburg. . Det nya slottet
bygdes af Axel Oxenstjerna, som äfven praktfullt lät inreda
detsamma, och där samlade ett arkiv och en rustkammare.
Rustkam-maren och konstsamlingarna hafva dock nu till större delen skingrats
och arkivet har öfvergått i statens ego. Ännu finnes dock där mycket
qvar värdt att ses och närmare studeras. Äfven för socknens öfriga
egendomar redogöres på det noggrannaste. Författaren har till och
med varit så fullständig, att han genom slägttaflor visat huru gårdar
inom bondeslägter gått i arf. Flere af dessa gamla bondgårdar, såsom
’) Det af författaren antagna giftermålet mellan Iliana Karlsdotter och
Olof Pedersson bestyrkes af Utters slägtbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
