Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Om donationerna och förläningarna samt frälseköpen i Finland under drottning Kristinas regerirg. Af C. v. Bonsdorff. Anm. af G. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. VON BONS DORPT, OH DONATIONERNA I FINLAND.
31
dessa två donationskategorier från kronan afsöndrade ordinarie räntorna
till 68,804 dlr smt. Ëfter Kristinas myndighetsförklaring blef
tillväxten mångdubbelt större. De första åren var den visserligen måttlig,
men sedan trettioåriga kriget slutat, fingo desto flere personer mottaga
dylika bevis på drottningens ynnest, hvilket hade till följd, att de
allodiala donationerna år 1654 ’Omfattade, förutomo 2 kungs- eller
ladugårdar, 2,794 hemman om 1,860 mantal inom Abo och
Björneborgs, Nylands och Tavastehus samt Viborgs och Nyslotts län, 80
mantal i Österbotten, 3,056 arviorubel i Kexholms norra samt 198
ader i Kexholms södra län, hvilkas till donatarierna utgående ord.
räntor förf., ehuru kanske något för lågt, värderar till 56,800 dlr smt.
Under Norrköpings besluts vilkor åter voro vid samma tid utdelade
5 kungs- eller ladugårdar samt 7,879 hemman om 4,577 mantal inom
de tre förstnämda länen, 808 mantal i Österbotten, 422 arviorubel i
Kexholms norra län och 67 ader i det södra, från hvilka gods
innehafvare enligt förf. egde att i ord. räntor uppbära o131,350 dlr smt,
ett belopp, som likväl i sjelfva verket var högre. Ar 1654 voro
således för dessa två slag af donationer inalles inom Finland anslagna
ord. räntor till ett belopp af något mera än 188,150 dlr smt från 7
kungs- eller ladugårdar samt 10,673 hemman om 6,437 mantal i de
tre sydfinska länen1), 888 mantal i Österbotten, 3,478 arviorubel i
Kexholms norra län samt 265 ader i det södra.
Llkstälda med de allodiala donationerna i afseende på de
privilegier, som åtföljde dem, voro de gods, hvilka af kronan såldes till
enskilda personer, de så kallade köpegodsen. Vid Gustaf II Adolfs död
var deras antal i Finland jämförelsevis ringa. De ordinarie räntor, som
från dem utgjordes till egarne, belöpte sig då endast till 6,710 dlr smt.
Äfven under förmyndareregeringen voro dessa räntor af ganska måttligt
värde, och år 1644 synas de icke hafva sammanlagdt stigit till mera
än ungefar 12,700 dlr smt. Sedan Kristina öfvertagit rikets styrelse,
ändrades emellertid förhållandet och vid hennes tronafsägelse voro från
kronan försålda 4 kungs- eller ladugårdar; 2,749 hemman om l,788!/i2
mantal i de tre sydfinska länen samt 2,558V2 arviorubel i Kexholms
norra län, hvilka gods lemnade sina egare en årlig inkomst i
ordinarie räntor* af 54,140 dlr smt.
Under arfsrätt, som antingen var begränsad till innehafvarnes
mansarfvingar eller också utsträckt äfven till qvinnolinien, voro alltså
år 1654 inom Finland genom donation eller försäljning sammanlagdt
afsöndrade från kronan: 8 städer, 19 kungs- eller ladugårdar, 16,391 %
hemman om 10,10129/48 mantal i de tre sydfinska länen, 2,9285/8
mantal i Österbotten, 20,867 arviorubel i Kexholms norra län samt
4193/g ader i det södra, och från samtliga dessa besittningar skulle
till innehafvarne erläggas ett räntebelopp, som förf. uppskattar till
365,918 dlr smt, en summa, som likväl i verkligheten otvifvelaktigt
var åtskilliga tusen daler högre.
*) För korthetens skull benämna vi här och i den följande framställningen
Abo och Björneborgs, Nylands och Tavastehus, samt Viborgs och Nyslotts län de
tre sydfinska länen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
