Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Baltzar Bogislav v. Platen. Minnesteckning på Svenska Akademiens uppdrag författad af Louis De Geer. Anm. af H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEEB, BALTZAR BOGISLAV VON PLATEN.
8 7
Tanken på denna plats — eller med andra ord, ett förmöget gifte —
har säkerligen betydligt underhjelpt beslutet att låta förtrytelsen leda
till afsked i stället för död. Den lycka, äktenskapet beredde honom,
har han beskrifvit, då han kallat hustrun sitt lifs goda engel, ett
uttryck som hos honom ingalunda var en retorisk fras. Vid 34 år
slog sig alltså Platen ned som landtbrukare i Vestergötland, helt
nära Trollhättan, i hvars kanaldirektion han snart blef ledamot. Nu
träffade han på Daniel Thunbergs plan till kanalisering af
vattendragen genom Göta-länderna. Den planen var nästan årsbarn med
honom sjelf, och, liksom han, försmådd — satt i vrån. Stora män
hade långt förut tänkt på en dylik »hafvens förening». Skulle icke
viljekraft och fosterlandskärlek kunna sätta den i verket?
Efter några år hade Platen inhemtat »väg- och vattenbyggarens»
yrke och sjelf gjort undersökningar, hvilka öfvertygade honom om
kanalens utförbarhet. Och när han (1806) tillegnade Gustaf Adolf
sin skrift »om canaler genom Sverige», vann han hvad därmed
afsetts: konungens uppmärksamhet och understöd för förberedande
undersökningar. Den 13 februari 1808 fick han del af konungens
bref och instruktion, den 22 lyfte han 500 rdr b:co i statskontoret,
första statsbidraget till förverkligande af Göta kanal under Plåtens
ledning. Och midt under kriget fick han för sina ändamål disponera
hemmavarande soldater. Att Platen ändå var anhängare af
Adlersparres revolution, kan ej väcka undran. Men det gör icke ett godt
intryck, att se honom den 10 maj 1809 på riddarhuset väcka
förslag om särskild tacksamhetsgärd mot baron Mannerheim för dennes
anförande på Rikssalen om Gustaf Adolfs och hans ätts uteslutande
från tronen.
Platen hade infunnit sig vid riksdagen såsom Adlersparres
anhängare, invaldes i konstitutionsutskottet, inträdde som statsråd i den
nyvalde konungens konselj och fick mycket annat att sköta, än Göta
kanal. Han sändes till Norge, redan före riksdagens öppnande, för
att underhandla med prins Kristian Fredrik — Sveriges och Norges
förening var redan nu för Platen ett vigtigt framtidsmål. Han ville
i förening med konstitutionen införa konskriptionen — allmän
värnepligt — men lyckades endast gifva uppslag åt det följande beslutet
om »vargering», hvilket i sin ordning alstrade 1812 års »allmänna
beväring». Platen var kraftigt verksam för utsändandet af den under
Pukes befäl stälda expeditionen till Norrbotten och besökte sjelf den
engelska eskaderns befälhafvare invid Estlands kust, för att tillförsäkra
sig eskaderns bistånd, i händelse en rysk flotta ville taga den svenska
i ryggen. Två månader senare, när freden slutits med Ryssland och
ställningen till England är en annan, uppsätter Platen egenhändigt
»hemliga ordres till högste befälhafvaren i Karlskrona» — »justerade»
af konungen — att sänka och bränna flotta och förråder heldre än
att utlemna dem till engelsmännen. Danmarks Öde var i friskt ininne
och Platen kände engelsmännen alldeles för väl, för att tro på deras
ädelmod emot den svage. Politiken länkade emellertid snart nog både
Ryssland och Sverige till Englands sida i den skiftande verldsstriden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
