Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Baltzar Bogislav v. Platen. Minnesteckning på Svenska Akademiens uppdrag författad af Louis De Geer. Anm. af H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEEB, BALTZAR BOGISLAV VON PLATEN.
8 7
vägen, då rättvisa skall skipas mellan bådas pathos. Och vid
försvaret för de män, hvilka träffas af Anckarsvärd förkastelsedom öfver
ministèren 1809—23 (s. 168), torde med fog kunna erinras, att
det föga varit som deltagare i ministèren, en Adlercreutz, en
Adlersparre, en Platen vunnit sina »aktade namn i historien», att Wirsén
och Järta just därför lemnade ministèren, att deras åsigter
underkändes af den som »allena styrde», och att dessa mäns egna ord i bref
till hvarandra nogsamt bevitna, hur hopplös de stundom funno all
fordran på en plan, ett system i regeringen — eller just den brist,
som Anckarsvärd och många efter honom anmärkte. »Hvar man tittar
in i detalj administrationen» — skrifver Wirsén till Platen 1825 30/4 —
»blir man häpen och förundrad huru allt är lössläppt och förlamadt;
så är det med all ressort, om sjelfva sammanhållet icke finnes, så är
spänstigheten borta öfver allt.» Eller 1816, 20 sept.: »Jag beklagar
mitt fädernesland, ett bottenlöst haf är under och en vredgad himmel
öfver, och på en vulkan spatsera vi och agera som marionetter.»
Platen hade icke länge stannat inom konseljen. Ett häftigt
uppträde i november 1810 förde honom ifrån statsrådets öfverläggningar,
men intill 1812, då nya skäl kommo till att stärka hans beslut om
afgång, stod han nominelt qvar och tog emellanåt del i rådslagen.
Kanalen var hans värf, "for hvilket andra måste vika. Med ständigt
otillräckliga kostnadsförslag, ständigt bekymmersamma finanser, med
»kanaldiskont» och riksbankskreditiv, med statsanslag och
aktieinbetalningar drog sig kanalen småningom fram från Venern till Vettern
och från Vettern till närheten af Östersjön. Sista statstillskottet hade
den fått 1823 — och likväl måste den 1828 begära 845,000 rdr
b:co, hvarförutan arbetet skulle afstanna sedan nio tiondelar voro
färdiga! En insändare i Dagl. Allehanda — artikeln är förvarad
bland Plåtens papper — uträknar, att den 1828 erforderliga summan,
fördelad på fyra år, ej gör mer än 4 skillingar om året på hvarje
svensk — för att friköpa nationen från skammen att ha lemnat ett
sådant nationalverk oafslutadt. Bolaget då? Ja, det talades endast
undantagsvis om bolaget. Det tillsköt dock 5 millioner, under det
staten lemnade nära 10, oberäknadt jord, som dels gafs direkt åt
kanalen, dels i utbyte åt egare af jord, som kanalen behöfde. Likväl
stå kanalaktierna nu — upplyser minnestecknaren — endast i 25 %
af inbetalda beloppet. — Platen liknade också sjelf kanalen vid
landsvägarne: nödvändiga äro de, men ingen begär att de skola ge direkt
afkastning.
Plåtens väldiga anföranden vid 1829 års riksdag och hans död
under riksdagens fortgång bragte seger åt hans kanal äfven vid dess
sista drabbning med statskassans målsmän. »Moriens triumphavit.»
Efter de svårigheter och obehag, hvilka »skeppshandeln» vållat,
blef flottans upphjelpande och vård annorlunda, än förut, föremål
för regeringens uppmärksamhet. Den döende amiral Wirsén manade
Platen att taga sig af flottan. Efter ett långvarigt komitéarbete
infördes ett »storamiralsämbete», för hvars tredje departement,
ungefärligen motsvarande den senare »väg- och vattenbyggnadsstyrelsen»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
