Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Das Buch des lübischen Vogtes auf Schonen. Von D. Schäfer. Anm. af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ÖFVEBSIGTBB OCH GRANSKNINGAR.
hospital. En dansk kyrka, liggande åt Falsterbo, omtalas år 1352, i
senare tid omtalas en Fynbornes kyrka utanför Skanör. I hvardera
staden finnes ännu en stor kyrka, uppförd under medeltiden, den i
Skanör har varit helgad S. Olof. Jag har tidigare varit benägen att
tro Falsterbo kyrka hafva varit den tyska d. v. s. lybska, men måtten
stämma icke. Brunius har uppgifvit, att Falsterbo kyrka varit helgad
Vår fru, Schäfer kallar henne S. Gertruds. Jag vill icke uttala mig’
för det ena eller andra, men så mycket är visst, att Schäfer icke
bevisat riktigheten af sitt antagande.
Schäfer har försett sin bok med fem bilagor. Af dessa kommer
först en tysk redaktion af den s. k. motboken, den hvart år upplästa
och af alla städernas fogdar besvurna polisordningen, efter hvilken
man hade att rätta sig under fisket; Schlyter har som bihang till
Skånelagen tryckt samma ordning på danska och tyska under
benämningen k. Eriks af Pommern och dr. Margaretas stadga om fiskarne
vid Skanör och Falsterbo. Schlyter kände blott en handskrift för den
tyska texten. Schäfer har funnit fem och hans upplaga är bättre.
Dock har han i § 6 förbisett, hvad dock Schlyter mycket riktigt har
anmärkt, att texten icke ger någon mening; den danska texten gifver
nödigt sammanhang och äfven en antydan om den felaktiga
sammandragning, som gifvit anledning till felet i den tyska redaktionen. I
anmärkning till § 3 lemnar Schäfer oförklaradt hvad som menas med
vraka och vräker; för ordet vragleden upptager han Schlyters
tolkning-’den väg der sillstimmarne pläga komma’. I de skånska, blekingska
och gotländska fiskarnes språk betyder vraka’ att fiska på det sätt,
att man låter båten följa efter näten, som drifva med strömmen.
Yrakleden är tydligen den del af vattnet, där sådant fiske idkas.
Tolkningen af g 44, som förekommer endast i de två handskrifterna
från Kampen, är knappast möjlig; enligt ordalydelsen får ingen
köpslå med fiskare och bönder ’mit enigerleyea articulen sönder Gotensche*.
Schäfer förmodar, att ’gotensche’ betyder gotländska varor, men anser, helt
visst riktigt, att paragrafen innehåller ett förbud att vid köp från fiskare
eller bönder betala med varor i stället för penningar. Men gotländska
varor äro ju ej heller penningar! Gotensche kunna beteckna ’gutar*
= gotländska penningar. Den ena Kampenska handskriften är icke
äldre än 1386, men ej heller mycket senare, den andra handskriften
från samma stad anses af Schäfer tillhöra nästa eller ett af de
närmaste åren. Den förra handskriften är väl svårligen äldre än k. Olofs
död sommaren 1387. Under k. Valdemar Atterdags tid hade all
myntning upphört i Danmark och innan den blef åter upptagen»
kunde man såsom mynt, lämpligt att användas i Skanör och Falsterbo,
räkna gutniska penningar. Föreskriften därom kan dock icke hafva
varit annat än af kort varaktighet; den är ock försvunnen i de senare
redaktionerna. Då mellan de tyska handskrifterna af denna stadga så stor
skilnad i tid finnes, som mellan dr. Margaretas och k. Fredriks I:&
perioder, hade det, enligt min åsigt, helt visst varit bättre att icke
finna de från olika tider härstammande paragraferna i en och samma
text, hvilket nästan nödvändigt leder vilse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
