Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af Tidskrifter
oeh andra periodiska publikationer.
K. Vitterhets Historie ooh Antiqvitets Akademiens Månadsblad.
1886 juli— sept. F. Nordin, Gotlands s. k. kämpagrafvar. 1. —
H. H—d, Angelsaksiska myntfynd i Sverige efter 1845. — Från
Akademiens sammankomster. — H. Hildebrand, Treperiodsystemets
uppkomst. — C. D. Reventiow, Fynden från Ringsjön. — 1886 okt.—
dec. — Gotlands s. k. kämpagrafvar. 2. — Fr&n Akademiens
sam-’ mankomster. — Angelsaksiska myntfynd i Sverige efter 1845 (forts.).
— Fynden frän Ringsjön. — Besökande i Statens historiska museum
och k. myntkabinettet.
Af hr Nordins intressanta redogörelse för sina
undersökningar af Gotlands s. k. kämpagrafvar, d. v. s. stora rektangulära
af trädbevuxna jord- eller stenvallar omgifna rum (närmast ett
antal sådana vid Rings), framgår att de otvifvelaktigt äro
lemningar efter bostäder. Flere likheter påvisas mellan dem ocb
sagotidens byggnader, sådana man känner dem ur isländarnes
skildringar. Hvad tiden för dessa byggnaders begagnande angår,
anser förf. på grund af gjorda fynd, att de förskrifva sig från
äldre järnåldern. — I afseende på det ryktbara
treperiodsyste-met för klassificeringen af den förhistoriska tiden, som den tyska
vetenskapen numera börjar acceptera, på samma gång den trott
sig kunna bevisa detsamma vara en tysk upptäckt, ådagalägger
hr H. Hildebrand, att det otvifvelaktigt först uppstäldes i norden
(af Vedel Simonsen och Thomsen), men att en tysk fornforskare
Danneil något senare på sjelfständig väg kommit till samma
resultat.
Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, utg. af Letterstedtska
Föreningen under red. af O. Montelius. 1887, 6. — J. A.
Fri-d erie i a, Möderne ånd i middelalderen (Marsiglio, italiensk rättslärd,
läkare och teolog, motståndare till påfvedömet i början af 1300-talet,
rådgifvare till kejsar Ludvig af Bayern). — Literaturöfversigt: J. S.
Weisse, Populære forelæsninger, anm. af J. Centerwall (fina, på
grundlig forskning stödda skildringar från den romerska
kejsaretiden); J. Lieblein, Handel und Schiffart auf dem rothen meere in
alten zeiten naoh ägyptischen quel]en, anm. af O. Piehl. — H. 6. —
H. Westergaard, Det britiske rige som forbundsstat (på grund af
de nyaste engelska arbetena i detta ämne för dagen). —
Literaturöfversigt: E. Holm, Danmark-Norges indre historie under enevælden
fra 1660 till 1720, anm. af H. Hjärne (vigtigt och innehållsrikt
"bidrag till Danmarks inre historia). — H. 7. — G. Upmark,
Gripsholms slott sådant det är och sådant det borde vara. —
Literaturöfversigt: A. Hjelt, Sveriges ställning till utlandet närmast efter
1772 års statshvälfning, anm. af P. Sondén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
