- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
12

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

MARTIN WEIBULL

dena i Frankrike från sin korrespondent i Paris, Marigny,
Frondetidens visdiktare, inplantade hos drottningen dessa
inbillningsfoster såsom tillförlitliga sanningar, men de stodo i den
fullkomligaste motsats till dem, som han sjelf på ministeriel väg
mottog för att meddela drottningen.» Det är från detta
ögonblick, som tonen och andan i memoirerna förändras. Pimentel
och Bourdelot, hvilka förut endast mera i förbigående omnämts
— den senare blott en enda gång förut — träda nu i förgrunden
och i grupp med dem Ulfeld och Radziejovski. Den
främlings-kamarilla, som antages beherska drottning Kristina, är därmed
färdigbildad. Den franske residenten följer den härefter oafbrutet
med sina misstankar och sina kombinationer.

Hvarför hade nu t. ex. Pimentel enligt memoirernas utsago
egentligen anländt till Sverige? Därom gifves oss några sidor efter
upplysning1. Det var — heter det här — för att bryta Sveriges
förbindelse med Frankrike genom att erbjuda drottning Kristina
en giftermålsförbindelse inom huset Habsburg. Om en sådan
skulle Pimentel under liand göra drottningen förslag. Ingen
mindre än konung Ferdinand af Ungern, den blifvande kejsaren,
var det som föreslogs henne till gemål. Men därmed var det icke
allvar, det veta memoirerna också att berätta. Läte man sig i
Sverige dåra af anbudet, skulle man på spansk sida strax finna
oöfverstigliga hinder för den blifvande kejsarens förmälning med
en protestant. Eftersom emellertid en giftermålsförbindelse med
Habsburgska huset då vore i princip antagen, skulle i stället
ärkehertig Leopold Wilhelm, ståthållaren i Nederländerna,
erbjudas. Efter all sannolikhet skulle emellertid drottningen komma
att afböja detta anbud på grund af denne ärkehertigs framskridna
ålder och hans kända motvilja för äktenskap, och då skulle den
egentlige kandidaten till drottning Kristinas hand framställas;
och denne var — don Juan d’Austria, konung Philip IV:s oäkta
son. Han var med drottningen jämnårig, och hvad honom
fattades i börd skulle konungen af Spanien »en quelque faqon»
ersätta. Det tillägges, att då drottningen fick underrättelse om
detta förslag, blef hon på det högsta förtörnad öfver att man
ens kunnat tänka på att göra henne ett dylikt.

Så berättas det i december 1652. Men då i februari 1653
Picques enligt order (troligen hade hau gjort meddelanden,
som föranledt denna), fäste hennes uppmärksamhet på den

1 Mémoires, III, 83—84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free