- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
61

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER

61.’{

betraktar dessa samma föremål i deras tillstånd vid en viss
gifven tidpunkt. Men hvart och ett bland statistikens föremål
kan hafva sin historia och statistiken blifver sjelf en historisk
vetenskap, när den sammanställer tillståndet vid en tidpunkt med
tillståndet vid en annan. Denna öfvergång till den historiska
karakteren är af stor vigt, ty statistikens lärdom blifver
fruktbärande allra mäst genom jämförelser. Historien åter, när den
vänder sig bort från den successiva utvecklingen och meddelar
sitt innehåll, sådant det gäller för en viss tidpunkt, upphör att
vara historia och blifver statistik. Och likasom hvarje statistiskt
föremål har sin historia, så har också hvarje historiskt faktum
sin statistik. Den oupphörliga rörelsen, som historien beskrifver,
blifver icke klar, om man icke vet hvad det är som rörer sig,
d. v. s. att man behöfver lära känna tillståndet sådant detta var,
när rörelsen försiggick, och denna kunskap innehålles i
statistiken. Om man studerar t. ex. historien om kon. Gustaf den
andre Adolf och svenska folkets segerrika bragder på hans tid
eller, för att välja ett annat exempel, Karl den tolftes undergång
och svenska folkets sorgliga öden på den tiden, behöfver man
känna, huru detta folk i sin sammansättning var beskaffadt, huru
talrikt det var, af hvilka folkklasser det bestod, dess adel, dess
presterskap, bönder, städer o. s. v., kort sagdt, en mängd föremål,
som höra till statistiken, om man fattar detta begrepp i dess
vidsträcktaste omfång. I vår tid, på samma gång historien har
vändt sig inåt, till att tala om lagar, om statens och kyrkans
författning, om hvilka former funnos för den offentliga maktens
utöfning fordomdags o. s. v., har historien blandat sig med
statistiken. En svårighet är, att statistiska fakta upptecknades sällan
fordomdags. Forntiden gjorde sig icke någon statistik. Denna
vetenskap är nyare tidens verk och den nuvarande tidens historia
vill till en stor del sammanfalla med statistiken. När man
begrundar nutidens händelser, kommer man på samma gång att
betrakta det nu lefvande tidehvarfvets tillstånd,
samhällsinrätt-ningarne, hvari det lefver, krafterna, hvarmed det rörer sig och
gör sin historia. Det kan visst låta sig göra att skilja den
historiska berättelsen från det öfriga, men då blifver den blott
en framställning från den ena sidan.

Statistiken och historien blifva således på visst sätt en och
samma sak. Statistiken har sina förbindelser äfven med andra
vetenskaper, t. ex. den politiska ekonomien i och för den mate-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free