Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
75.’{
fullkomligt riktig, om man förstår henne rätt. Men nu vore väl
meningen, att den lärdom, soin hemtas från forntiden, skulle
blifva nyttig för den tid, som nu är, och detta lärer den väl icke
blifva, om ej det förflutna betraktas i dess förhållande till det
närvarande, så att tidehvarfvet likhet och olikhet tagas i
betraktande. Något finnes alltid, som är lika i alla tider, ty det
som är allmänt mänskligt förändras icke. Så mycket
mänskligheten må ombyta drägt och sätta ny färg på historien, så är
likväl den mänskliga naturen alltid densamma med samma
kunskapsförmåga att tillegna sig erfarenhetens intryck och sig lik i
tankens makt att tänka, i känslans rörelser, inbillningskraftens
skapelser och viljans drifter. Detta det allmänt mänskliga skall
historien urskilja för att se, huru det har skiftat i en mångfald
af växlande gestalter, till dess det har kommit till den sista
gestalten, som dödliges ögon hittills skådat. Blott när historien
betraktar, huru denna den sista uppenbarelseformen förhåller sig
till de föregående, blifver vetenskapen rätt lärorik.
Men alla de former mänskligheten genomgått äro icke lika
lärorika för den närvarande tiden. Klokast gör den
historieskrifvare, som väljer till sitt ämne sådana stycken af historien,
som hafva lärdom att gifva just af den art, som samtiden mäst
behöfver lära sig.
Kanske skulle man kunna våga en den djerfvaste fråga:
huru förhåller sig samtidens historia till framtidens? Kan en
framtidens historia finnas på förhand? Svaret på denna fråga
är i det hela betraktadt det lättaste att gifva, nämligen att sådan
historia icke kan finnas. Dock vore det förhastadt, om man
ansåge sjelfva frågan vara en dåres tal. Ty om man nöjer sig
med allmänna antydningar, kan en siareförmåga verkligen finnas.
Hvilka former för sitt lif en kommande tid skall åt sig bilda,
hvilka krafter den skall uppväcka, hvilka öden den skall draga
öfver sig, detta är och förblifver för de nu lefvandes ögon
fördoldt. Men vissa allmänna häntydningar kunna dock finnas,
vissa allmänna riktningar låta sig urskiljas, i hvilka
mänskligheten rörer sig inot okända öden. Då man vet, huru
verlds-händelserna hittills hafva sammankedjat sig och hurudant i följd
deraf det sista hittills kända tidehvarfvet, det närvarande, har
blifvit, så kan man deraf med temlig sannolikhet förutse, hurudant
lynnet skall blifva hos den framtid, som nu är i
dagbräckningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
