- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
95

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf IV Adolfs förmyndareregering ocli
den franska revolutionen

ap

S. J. BOETHIUS

I. Verninacs beskickning till Stockholm 1782.

Man skulle kunna tycka, att det aflägsna Sverige ej borde
i rent politiskt hänseende behöft beröras af den franska
revolutionen, åtminstone icke innan ur denna hade utvecklat sig ett
militärvälde, som hotade hela Europas oberoende. Men detta
blef ingalunda fallet. Endast med knapp nöd undgick Sverige
att indragas i det första revolutionskriget, och just under hvad
man skulle kunna kalla det franska niilitärväldets
inkubations-period åren 1790—96 var det revolutionen, som i synnerhet
bestämde riktningen af vår utrikespolitik. En väsentlig orsak
härtill torde vara den från vår storhetstid då ännu kvarlefvande
uppfattningen, att vårt land borde syssla med storpolitik och,
om ej för annat, så för att erhålla subsidier begagna sig af
vigtigare politiska förvecklingar eller, som man uttryckte sig,
konjunkturer, som uppstodo inom det öfriga Europa. Gustaf III
har i synnerhet blifvit beryktad för en dylik
»konjunktural-politik», men ehuru de män, som under hans sons omyndiga år
ledde Sveriges öden, i detta liksom i så många andra hänseenden
älskade att klandra hans färd, slogo äfven de i viss mån in på
samma väg, och särskildt var detta händelsen med afseende på
deras förhållande till den franska revolutionen.

Det sätt, hvarpå lian och de sökte begagua sig af denna
konjunktur, var emellertid fullkomligt motsatt. Gustaf III var,
som bekant, en svuren fiende till revolutionen och ville genom

Hist. Tidskrift 1888. T

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free