Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 105
var han dock i början långt ifrån hvarje tanke på att för ett
franskt förbund öfvergifva det ryska, som genom årliga subsidier
af 300,000 rubel beredde den svenska statskassan en blott alt
för välbehöflig undsättning.1 Verninac själf betraktades vid sin
ankomst med det största misstroende; en mängd bref med
varningar att taga sig i akt för hans person hade ankommit till
hertigen, och hertiginnan befarade, att han ämnade söka
åstadkomma revolutionära rörelser, icke bland adeln, »som ej är att
frukta», utan bland »folket» med tillhjälp af »det hat, som man
under den förra styrelsen ingifvit det mot herrarne», ja att
»Ja-kobinerna, som synas hafva varit den aflidne konungens mördare»,
tillämnade hertigen, om lian fullföljde Gustafs politik, dennes öde,
och att detta var ändamålet med Verninaes beskickning.2 Det
mottagande, som kom denne till del, blef också därefter. Efter
Ludvig XVI:s misslyckade flyktförsök och sanktion på 1791 års
konstitution hade Gustaf III ej vidare erkänt någon fransk
beskickning, och ehuru Gaussen ej personligen skall hafva varit
konungen misshaglig,3 utestängdes han från alla ministeriella
konferenser. Mot hans efterträdare tillämpades nu detta i ännu
högre grad. Ehuru han var afskickad af den franska regeringen,
I den position, som jag nu befinner mig, ser ni alt för väl bvad pas jag där
kan dansa, och som min nu och förr varande penchant aldrig har varit för den
slingpolskan, är jag så mycket värre ntc för piskan, som gumman hinsidan
Jordan (Katarina II) synes vilja taga del däruti och alla mina entourer äro bitna
eller betalta af rasande dansmästare. Att då hindra detta och se mig indragen
i dansringen är svårt(?1, men min enda nrsägt den, att mig fattas konfoninm
till att fournera de(m), som »köla spela på violerna». Visserligen är det möjligt,
att vid den tid brefvet skrefs en förändring inträdt i hertigens politik (hvarom
mera i det följande) men, som ses, säger han sig nldrig varit för kriget, och
sanningen häraf synes bestyrkas af hans framställning till kejsarinnan i böljan af
april om omöjligheten att, åtminstone i hela dess utsträckning, fullfölja Gustaf III:»
planer (se Bæhkendtz, Om Sveriges förhållande till Ryssland under Gustaf IV
Adolfs förmyndarestyrelse, Hist. Bibi. 1880 s. 256). I ett bref af den 2’7–8
maj, hvari hertigens gemål meddelade Reuterholm en mängd upplysningar om
ställningen i Sverige för att förbereda honom på hans blifvande kall, säger hon
visserligen, att Taube syntes hafva inflytande på hertigen i ministeriella mål,
men förklarar honom dock ej vara farlig, på samma gång som hon för egen del
nttalar sitt ogillande af hans krigspolitik. De båda brefven finnas bl. Reuterh.
papperen.
1 Bevis härför lemnar t. ex. den artighet han, före Verniuacs ankomst
eller innan denne börjat vinna insteg, visade kejsarinnan (Bæhrendtz, 1. c.). Att
hans uppfattning då var sådan, ansåg äfven Verninac.
2 Hertiginnans i föregående not citerade bref. Verninac skrifver också i
sin berättelse: »Ön avait fait croire à la reine (skall antagligen vara »la duchesse»)
qne j’étais un homme cruel, un aveugle instrument de ce qu’on appelait la
pro-pagande, laquelle m’envoyait avec 4 mill. ii 1’effet de bouleverser la Snede et
de faire assassiner le régent». Jämf. ock Ehrenström, a. n. IT, s. 145.
3 Verninac visste t. o. m. berätta, att han var misstänkt för hemliga
förbindelser med Gustaf III. Depech af d. 8 juni 1792.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
