Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 127
ej nu till fullbordan. Orsaken härtill var farhågorna för
Ryssland. Verninac berättar nämligen, att Katarinas misstankar fått
ytterligare näring genom Chambonas’ och Lebruns meddelanden
till nationalförsamlingen,1 ocli att hennes yrkanden på hans
aflägsnande vid denna tid blefvo ännu enträgnare och nästan
öfvergingo till krigshot.2 På grund häraf samt för att påskynda
afgörandet föreslog hertigen, att »skådeplatsen för
underhandlingarna skulle flyttas till Paris samt Verninac begifva sig dit
samtidigt med hans ambassadör baron Stael», och Verninac gaf
sitt bifall, föranledd, säger han, ej blott af de nämda skälen
utan ock »af det patriotiska högmodet att föra med sig en
minister, som kom att bönfalla om republikens vänskap och allians»,
samt af den tanken, »att man underhandlar med mera fördel
på sin egen mark». Det blef sålunda beramadt, att Staël skulle
afresa, ocli själf lemnade Verninac Sverige de sista dagarna i
September efter att »af hertigens egen mun hafva mottagit de
mest uttryckliga vittnesbörd om hans välvilja, välönskningar för
vår (Frankrikes) framgång och försäkringar om hans tillgifvenhet
för de aktningsvärda politiska grundsatser, som sedan Gustaf
Vasas tid nästan utan afbrott och ofta till förmån for nordens
politiska ocli religiösa frihet förenat den franska ocli svenska
nationen».
Efter sin hemkomst afgaf Verninac till Lebrun den 23 nov.
1792 den berättelse om sin beskickning, som till stor del lemnat
material till den föregående skildringen, ocli däri utvecklade han
utförligt de skäl, som syntes honom tala för den svenska
alliansen.
»Hvad först ocli främst vårt enskilda intresse angår», skrifver
han, Ȋr det obestridligt, att, om vi hafva Ryssland ocli Preussen
till fiender, är en allians med ett till dessa makter närgränsande
folk, for oss fördelaktig. Sverige kan i själfva verket blifva en
nyttig bundsförvandt åt Frankrike, vare sig det tages i anspråk
för en aktiv roll, då det kan kallas att anfalla de ryska
flottorna i Östersjön eller att i samråd med oss göra en diversion
mot de preussiska staterna medelst den väg, till dessa stater,
som dess andel i Pommern öppnar för det — eller det endast
1 Se ofvan s. 122.
* Enligt Bæhrendtz, a. a. s. 261 var dock frågan om Verninac vid denna
tid ej vidare föremål för direkt meningsutbyte mellan svenska och ryska regeringen.
Hi.it. Tidskrift 1888. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
