- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
161

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MÉMOIRES DE CHANITT

161

anser vara hofvets egentlige styresman.1 Och om honom heter det,
att han säges vilja begynna en reduktion genom att återkalla till
K. M:s bruk många för hofförvaltningen nödiga gods såsom
Svartsjö, Gripsholm och andra.

Hvilka anledningar till förbittring för den forne allsmäktige
i hofvet, för godsförskänkningens store målsman, för Magnus
Gabriel de la Gardie, den nye riksskattmästaren! Denna förbittring,
detta hat, hvälfver det sig månne ej öfver Bourdelot? I februari är
hatet ännu »hemligen och politice». De la Gardie ställer sig
ännu som Bourdelots högste »patronus» och ger honom presenter.
I mars heter det här, att han med sin broder Jakob de la Gardie
och andre »liksom» draga sig undan hofvet, uppbragte på
fransmännen, Tott och Dohna. De tåla ej att se andra föredragas
framför sig. 2 Men under tiden blir Bourdelots ställning
ytterligare befästad. Han hade efter Courtin blifvit drottning Kristinas
secrétaire du cabinet, — en vigtig, ej beaktad omständighet, som i
sin mån förklarar, huru ban, drottningens förste lifmedikus, kunde
komma att blifva betraktad såsom verksamt deltagande i
politiska värf. 3 I egenskap af secrétaire du cabinet var det
nämligen han som förde drottningens brefväxling med utlandet. Han
kom såsom sådan att synas vara en af de aldra förtrognaste —
han var det ju också i sjelfva verket, jämte Pimentel och
Malines i den fråga, som, framför alla andra vid denna tid beherskade
Kristina. Denna var det också utan tvifvel, som gjorde för henne
nödvändigt att hafva en i hemligheten invigd kabinettssekreter,
och troligtvis har också Courtins afskedande och Bourdelots
inträdande i denna post härpå berott. Kanske skall man en
gång, när de papper blifva kända, som vid denna tid skrefvos

’ Munthe]ius till Carl Gustaf 1653 26/2 och till Gambrotius 12/3: »Holm
est fac totum et regit tam qvarn thesaurarius totam aulam (rogo per Deum
im-mortalem ut literas meas mox tradas Vulcano et comburas) idque authore
Bour-delotio. Tace, si vis vivere in pace».

2 Munthelius till Carl Gustaf 1653 till Gambrotius 1653 12/3: »Gallis
et Tottio cum Dohna infensi — in secreto inter nos tibi in aurem dictum».

3 J. Munthelius till Karl Gustaf 1653 19/2. Stället lyder: »Courtin
(drottning Kristinas förutvarande franske sekreterare) förlorade sin credit hos
Bourdelot, i det han icke med honom ville commnnicera alla secreta, som jag tror.
Nu är Bourdelot sjelf secrétaire de cabinet som jag ser, dock år intet allom
kunnigt». Antoine Courtin, från Chanuts tjenst öfvergången till drottningens och
därifrån i Karl Gustafs, återvände med Chanut till Frankrike 1653 och blef under
Karl X Gustafs regering svensk minister i Paris. Genom Chanut återställdes
omedelbart efter ett godt förhållande mellan honom och Bourdelot. Munthelius
till Gambrotius 1653 "/,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free