Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 221
sätta det föreningsverk mellan de båda rikena, hvartill Staël vid
sin utresa lagt grunden. Meningen var att söka åstadkomma en
defensivallians, tydligen såsom supplement till den franska, hvars
strandande då ej var kändt i Sverige. Så långt ville dock ej
den danska regeringen gå, men den framkastade i stället i medlet
af nov. tanken, att Sverige och Danmark skulle genom
krigsskepp skydda sin handell. När hertigen mottog detta förslag,
hade han — såsom i det föregående anförda data utvisa —
erhållit underrättelsen, att den franska .regeringen ville utbyta
defensivalliansen mot neutralitetskonventionen, och själf hade han
redan gifvit sitt bifall härtill. Han hade sålunda utsigt att
erhålla medel till de ifrågasatta konvojerna, och det var just denna
utsigt, som bestämde honom för att ur den af danska regeringen
framkastade tanken utveckla det väpnade neutralitets förbundet.
Underhandlingen därom anförtroddes åt Staël, då denne nu mot
årets slut företog sin redan förut beramade och äfven af hertigen
anbefalda hemresa2. Den 2 febr. 1794 hade Staël anländt till
Köpenhamn samt börjat afhandla frågan med den danska
kronprinsen s, och den 15 febr. gaf hertigen honom i uppdrag att
underrätta den franska regeringen om, att Sverige ämnade afsluta
ett väpnadt neutralitetsförbund med Danmark, men att detta på
grund af finansernas ställning, i synnerhet efter förlusten af de
ryska subsidierna, ej kunde ske, utan att man »med säkerhet
fick veta, om den franska styrelsen ämnade genast uppfylla de
förslag, soin från dess sida flere gånger gjorts». »Detta förbund»,
heter det vidare, »som icke är mindre fördelaktigt för
Frankrike än för Sverige och Danmark, kan emellertid ej bringas
till fullbordan, utan att den franska regeringen förbinder sig
att genast utbetala de aftalade subsidierna. Då detta är det
sista tillfälle, då jag kan bestämma mig för att fortfara méd
neutraliteten, skall ett jakande svar gifva er rättighet att
underteckna och ett nekande svar afbryta all vidare underhand-
1 Förbundet afböjt!es och förslaget om konvojerna framstäldes i en mängd
»observations», som bifogades den danska kronprinsens svar till hertig Karl af
den 15 nov. Se om denna underhandling Schinkel-Bekgman, a. a. III ss. 58—60
och 372—4, samt Holm, a. a. I s.s. 87, 91—3.
2 Se ofvan s. 218. Att en kallelse frän hertigen äfven föranledde Staëls
hemresa, ses af ett dennes bref till hertigen af den 14 nov., hvari han säger,
att han genast skulle efterkommit hans befallning och rest, om ej den franska
underhandlingen dittills hindrat honom.
s Se dennes bref, Schinkei.-Behgman, Bihanget I s. 183. När han
lemnade Schweiz, framgår ej af handlingarna. I depechen af den 15 nov. 1793 (25
brnmaire) säger Verninac, att Staël ämnade resa om 14 dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
