- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
247

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 247

O

höga och vigtiga ämbete vuxen. Åtminstone i konungens ögon tyckes
han hafva varit för flat eller åtminstone på långt när ej så bestämd
och kraftfull, som de genom reduktionen uppkomna svåra
förhållandena kräfde. Men om Christer Horn i Karl XI:s ögon varit för
slapp, så ansågo Livländarne åter honom för hänsynslös. De
beskylde honom för utpressningar visserligen icke för sin egen
skuld, men för kronans. För att skaffa en nyss öfverskickad
bataljon fotfolk underhåll hade Horn nämligen måst fördela
densamma på provinsen. Detsamma hade han ock gjort med
omkostnaden för en legation till Moskva. Och dessutom hade han
vågat förändra munderingen för ryttarne under adelsfanan. Detta
kallades af ridderskapet utpressningar, emedan Horn, utan att
först inhämta ridderskapets bifall, hade vidtagit nyssnämnda
åtgärder. 1

Beskyllningen för utpressningar smärtade den gamle och
långt ifrån hänsynslöse mannen, som ock till sitt försvar kunde
åberopa konungens befallningar. Då Christer Horn kunde få
namn om sig att vara egenmäktig och hänsynslös, är det ej
underligt, att hans efterträdare Hastfer, hvilkens åliggande det
blef att genomföra reduktionen, äfven fick detta namn.

Ehuru, Hastfer, såsom redan sagdt är, till en början endast
var guvernör, fick han dock uppbära lön som generalguvernör,
men icke nog härmed: Horn hade utom sin lön såsom ett
särskildt bevis på konungens välvilja åtnjutit ett »beneficium» af
2,000 daler silfvermynt. Vid sitt afsked fick han visserligen
pension, men förlorade nyssnämnda beneficium. Hastfer däremot
begärde och fick såsom endast guvernör rätt att uppbära detta
särskilda anslag.2

Det var väl därför att Karl XI ej ansåg sig kunna göra
en öfverste omedelbart till general-löjtnant och generalguvernör,
som Hastfer icke redan 1686 fick sistnämnda ämbete. Länge
skulle han dock ej behöfva vänta på detsamma. Enligt någras
utsago skall han den 20 januari året därpå ha blifvit utnämnd
till generalguvernör i Livland. Jag har dock mina skäl att
betvifla detta. Ingen fullmakt på detta ämbete har jag lyckats

1 Gadebusch, Livländische Jahrbücher, III, 2, s. 342.

1 Jag har ej sett u&gon annan uppgift på Hastfers lön som
generalguvernör, än hvad Karl XI skrifver i sin »vocation» till hans efterträdare Erik
Dahlberg. Denne lofvas därvid samma lön som Hastfer haft. Af Dahlbergs
egenhändiga anteckningar ses, att hans lön som generalguvernör i Livland var i rundt
tal 15,000 d. smt eller 30,000 kronor, myntvärdets fall oberäknadt. Om
Dahlberg häri inräknar Hastfers »beneficium", känner jag ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free