Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 253
icke är någon synnerlig vän af Sverige eller svenska väldet,
säger dock om den svenska förvaltningen, att »man icke kan
förneka den sinne för ordning, men också icke fritaga den för
en pinsam — peinlichen — och nästan till hårdhet gränsande
punktlighet1. Emellertid är det så godt som under denna
förvaltnings former Livländarne lefvat till våra dagar. Det var
ock genom Svenskarne, som Livländarne först fingo och
egentligen lärde sig förstå nyttan af en väl ordnad förvaltning. Att
de hade en sådan och att de dymedelst fingo tillfälle att lära
sig densammas former, lände dem sedan mycket till godo äfven
utom Livland. En af de omständigheter, som bidrogo till att
skaffa Tyskarne i Östersjöprovinserna ett så stort inflytande på
Rysslands förvaltning, är just att söka i den politiska
uppfostran de fått genom den svenska förvaltningen. Att denna
blef sådan den blef, är i icke ringa mån Hastfers förtjenst.
Han bildade ock en duglig ämbetsmannakår i Livland.
Af hvad jag dragit fram om Hastfer torde framgå, att
Fryxells omdöme att »Karl XI icke hade någon heder af denne
gunstling»8 är alltför orättvist. Ännu orättvisare förefalla
följande beskyllningar af honom: »Nästan alla samtida, ehuru
i öfrigt af olika åsigter, beskrifva Hastfer som en föraktlig och
dålig menniska; icke blott okunnig, utan ock hatande
kunskaper; därjämte falsk, elak och egennyttig, så att han å ena
sidan tog mutor af hvem som hälst och å den andra utsög
underlydande krigsbefäl och soldater.» Dessutom skall han
hafva varit fallen för stämplingar, men saknat förmåga att sjelf
uppgöra planer därtill, utan därvid tagit råd af Olivekrantz,
som fördenskull ock kallades »la tete des ignorants». Jag känner
ej, nr hvilka källor Fryxell hemtat dessa skarpa omdömen.
Några af dem tror jag mig OGk kunna vederlägga.
Att Hastfer icke haft tillfälle att idka studier, är högst
antagligt men om han också på teoretisk väg icke inhemtat några
större kunskaper, så vittna dock hans verksamhet och hans
bref om, att han hört till de naturer, soin lära mycket och väl
i erfarenhetens skola, hvilket ju understundom kan ersätta
kunskaper vunna genom studier. Att han hatat kunskaper, är en
1 Se A. v. Richter, »Geschichte der dem russichen Kaiserthnm einverleibten
deutschen Ostseeprovinzen» II, 2. »Geschichte Liv- und Estlands unter
schwedischer Herrschaft», s. 21.
J XX, s. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
