Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
ter griper wärket an at bringa
detta åhter i stånd igen, på dhet
man inan kort må bringa
altsammans till önskeligit slut. Och
förmodar man, oaktat dhenna
förlusten är skiedh, fienden innan
kårt skall åhter kunna så twingas,
at man lärer kunna winna utaf
honom alt hwad man åstundar.
Guardietz recrytering är och nödig
at, så mycket giörligit, dhertill
anstalt giör[es] och at man söker
hitta på förslagh, huru dhen
lätteligen må fortsättias, hvartill ett
ansenligit tahl af manskap^ fodras,
och tordhe af Sä[llheter Siudare
een dhel dertill kunna bekommas.
Een dhel officerare medh någre
få gemena af guardet finnes än i
behå[l\dh tillika medh några få af
dhet andra fotfolket, och hwadh
som hos fienden kan blifwet fångit,
giör wi oss håpp ovi at kunna få
uhtwäæla. Emelertidh måste för
altingh dhe ryske fångar i
sweri-get hållas helt strencht och alsingen
friheet lämnas, till dhess man kan
see, om man kan bekomma nogon
uhtwexling för dhem. Serdeles
måste förnäma ryssar, som dher
sittia, allsingen frihet lämnas, at
ingen må få komma till dhem,
warken Svänske eller hwem dhet
wara will, eij eller måste dhem
effterlåtes dhen ringaste
corespon-dence eller brefwäailingh, utan på
dhet strängesta måste hålles inne,
till dhess inan herifrån kan träffa
ett wist aftal med fienden angående
uhtwexlingen.
E* C»
Underrättelser.
— F. d. justitierådet Christian Naumann afled den 30 augusti
vid 78 års ålder. Som historiker har han gjort sig känd
hufvudsakligen genom sitt arbete »Sveriges Statsförfattningsrätt» (ny upplaga
1876—1883) samt genom sin edition af Sveriges Grundlagar och
den därvid fogade historiska inledningen, hvilken sistnämda sedermera
införlifvades såsom första bandet i den nya upplagan af hans
nyssnämda hufvudverk. Den omsorg han nedlade på omarbetningen af
denna statsförfattningens historia vittnade om ett lifligt intresse för
ämnet. Den har också, om än behäftad med en och annan
bristfällighet, hittills bibehållit sin plats som studiebok vid universiteten.
I den af N. år 1864 grundade »Tidskrift för lagskipning och
förvaltning» införde han äfven flere smärre rättshistoriska undersökningar
och artiklar af historiskt intresse.
— Förste aktuarien i Statistiska Centralbyrån d:r J. Hellstenius
afled den 11 sistlidne augusti i Marstrand. En tid docent i historia
vid Uppsala universitet, egnade han sig i början hufvudsakligen åt
historisk forskning och bibehöll allt framgent lifligt intreBse för
sådana studier. Hans vigtigaste bidrag till den historiska literaturen äro
följande: Bidrag till svenska ostindiska compagniets historia 1731—
1766 (1860); Försök till framställning af konung Gustaf III:s
danska politik (1862); Om och ur Sveriges privatarchiver (1866;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
