Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
i ryska föreställningssätt, ville icke underkasta sig de svenska lagarnas
bestämmelser, där dessa stridde mot deras egna intressen, utan sökte,
så vidt möjligt var, att införa sedvänjor från sitt hemland.
Donationsväsendet inverkade, ju längre det led, allt mera depraverande på det
finska guvernementets inre förhållanden. Icke allenast att
donations-böndernas ställning blef tämligen rättslös och deras ekonomiska läge
allt sorgligare, äfven på den öfriga befolkningen verkade
donationssystemet ytterst förlamande. — Angående den i Finland så lifligt
debatterade frågan om donationernas rättsliga natur polemiserar förf.
mot en äldre finsk forskare Akiander, som i ett arbete »Om
donationerna i Viborgs län» förfäktat den åsigt, att donationsgodsen vore
att anses för s. k. kronofrälsen och att ryska regeringen förbehållit
sig eganderätten till dem. Förf. söker uppvisa, och det med fullt
skäl, att dessa gods icke kunna likställas med något slag af i svensk
lag erkända hemman och att donatarierna bekommo godsen med full
eganderätt, till evärdlig allodialegendom. — I det ekonomiska och
sociala tillståndet skönjer förf. ett tydligt nedåtgående under seklets
senare hälft. Därtill bidrogo, utom donationerna, krigen med Sverige,
rekrytutskrifningarna, eganderättens osäkerhet m. m. En ljusare tid
gryr först under Alexander I, med hvars tillträde till regeringen
afhandlingen slutar. Ett undantag från arbetets plan har förf.
emellertid gjort, då han i bil. II till kap. II redogör för de ledande
principerna inom den komité, den s. k. äldre komitén, hvilken tillsattes
fir 1802 för att utreda orsakerna till de rådande missförhållandena,
upplöstes år 1810 och hvars af russifieringslusta genomsyrade
be-tänkanden sedan lemnades af kejsar Alexander utan afseende. (C. v. B.)
— Preussiske statsarkivarien i Hannover Georg Irmer, som
sommaren 1887 äfven ’arbetade i svenska Riksarkivet, har nyligen utgifvit
första delen af en större urkundspublikation, hvilken nyssnämda
forskningar likaledes gälde, nämligen »Die Verhandlungen Schwedens und
seiner Verbündeten mit Wallenstein und dem Kaiser 1631 und 1632».
Arbetet ingår i den bekanta serien »Publicationen aus den k.
Preussi-schen Staatsarchiven» och har, såsom titeln angifver, stort intresse
äfven för vår historia. Utgifvaren hade den lyckan att i Hannover
påträffa den skriftliga qvarlåtenskapen efter en af den gryende svenska
diplomatiens skickligaste representanter, som på samma gång var
djupt invecklad i nyssnämda underhandlingar, den talangfulle
residenten i Dresden Lars Nilsson Tungel, och detta fynd synes ha gifvit
första uppslaget till ifrågavarande samling. Lars Nilssons
korrespondens, för så vidt den angick Wallensteinfrågan, hade redan förut blifvit
tillgodogjord i Sverige efter originalbrefven till rikskansleren
Oxenstierna. Den kommer nu att till största delen ingå i denna samling,
fullständigad med en mängd andra skrifvelser från honom, som
förelegat utgifvaren i koncept, samt med ganska märkliga utdrag ur den
dagbok han förde under vistelsen i Dresden. En längre historisk
inledning föregår, enligt i Tyskland häfdvunnet bruk, sjelfva urkunderna.
Vi torde återkomma till arbetet, så snart andra delen (1633, 1634),
hvilken inom kort är att vänta, har utkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
