Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINTZENSKÖLDS MORD OCH UPPRORET PÅ BORNHOLM 165 8 317
har en viss betydelse i följd af dess ålder (brefvet är dat. d.
8/i 1659): »Borgmästaren har begärt tala med kommendanten
och hade han en pistol under jackan, hvarmed han sköt den
ärlige Printzensköld, som han lockat ur slottet i staden.»
Det enda sanna i denna notis tör vara, att Printzensköld
blef skjuten med en pistol. Och som Rönne hade två
borgmästare, är uppgiften om geruingsmannen ej mycket värd; men
då den äldre borgmästaren Peder Lauritsen nu mera står utom
all misstanke, så skulle med denna uppgift menas yngre
borgmästaren Klaus Klausen, hvarom mera längre fram.
Sannolikt kände förf. till artikeln ej de offentliggjorda aktstyckena
rörande Printzensköld, ehuru de alla voro tryckta flera år före
densamma.
De skiljaktiga danska berättelserna förekomma dels hos
Holberg (Danmarks Riges Historie, III) och efter honom hos
E. Pontoppidan (Den Danske Atlas, III) och de Thurah
(Be-skrivelse over Bornholm m. m.), dels hos J. Marckmann
(Skildring af Opstanden paa Bornholm m. m. 1831) och dels
slutligen hos P. N. Skovgaard (Bornholms Saga 1834). Med stöd
af ett historiskt dokument, som tros härröra från Jens Kofoed
sjelf, enär det skall vara en kopia af en af denne upptecknad
berättelse om hans deltagande i händelserna år 1658, förklara
de tre första, att någon grymhet ej begåtts; enligt dem har
upproret knappast kraft mer än ett enda offer, den modige svenske
höfdingen. Häri instämmer Marckmann, ehuru han afviker i
detaljer, hvilket ej är att undra öfver, då han anlitat som källa
en hjeltedikt, skrifven mer än 100 år efter tilldragelsen. Någon
af upprorsmännen använd list känna dessa författare ej till, förr
än talet blir om den svenska undsättningsstyrkans inlockande i
Hammershus och afväpning därstädes.
Angående hufvudmannen, Jens Kofoed, säger Holberg, att
hans handling var en »ikke mindre vel överlagt end dristig og
heroisk Gjerning», och de Thurah menar, att upproret är en sak,
som »bliver, saa længe Verden staaer, til evig Berömmelse og
Aamindelse for den Bornholmske Nation.»
Skovgaard, som var infödd bornholmare och väl bekant med
traditionen på ön liksom med alla dess öfriga förhållanden,
har ganska väl lyckats uppvisa, att hans föregångares källor äro
bristfälliga och opålitliga. Jens Kofoeds föregifna berättelse vet
han sålunda med säkerhet vara ett arbete af presten Klemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
