Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINTZENSKÖLDS MORD OCH UPPRORET PÅ BORNHOLM 165 8 321
Nu till Marckmanns berättelse! Enligt denna är det
hvarken utpressningarna eller danska konungens bref, sora göra slag
i saken, utan egentliga drifhjulet är följande händelse, som
träffade upprorets förnämste hjelte, Jens Rofoed. Ehuru gift sedan
1653 med den vackra och »fiffiga» Margret® Kristine
Sänders-dotter från Nexö, hade han år 1657 begifvit sig till Köpenhamn.
Då kriget i det samma bröt ut, fick han det infallet att som
ryttare träda in vid Johan Urnes regemente (jmf. Thurahs
uppgift!). Efter freden i Roskilde låg han i garnison i Kjöge, men
tog orlof och reste hem. Jens plägade skryta väl mycket öfver
sina krigsbragder, slog också gärna, till effektens höjande, på sitt
ryttaresvärd. Men med detta fel var han dock naturligtvis den
rätta mannen: dådkraftig, slug och krigserfaren. Brefvet från
Oldeland (jfr ofvan s. 315) eggade bornholmarne, men än
väldet för tidigt, så länge svenskarne beherskade sjön, att tänka
på uppror. Emellertid bildade sig en sammansvärjning mot
svenskarne, i hvilken deltagarne voro de två borgmästarne i
Rönne och stadsfogden Klaus Meibom där sammastädes, Lille
Aage fänrik från Aaker och tyske Henrik, rådman i Aakirkeby
(hvilken stad ligger i Aakers socken), sandemannen Jens
Troel-sen på Blykoppe gård och frimannen Sander Kofoed på
Alme-gård (strax norrut från Rönne).
Kom så i slutet af november konung Fredriks bref. Icke
ännu! hette det dock fortfarande, men nu inträffade, att Jens
Kofoed på en krog i Rönne med sitt storskräflande prat om
»dessa fördömda svenska hundar» m. m. kom i gräl med en
ansedd bonde, hvilken han följde efter ut på Storgatan och där
gaf banehugg. Före sin sista stund hann dock denne angifva
Jens soin sin mördare. Denne framdrages ur »Jep Kromands»
bakugn, där han gömt sig, och arresteras. Men i följd af sin
intima bekantskap med Klaus Meibom dömes han endast att betala
rättegångskostnaden och 4 riksdaler till de fattiga samt låta
offentligt skrifta sig af kyrkoherden. Meibom skall för öfrigt
hafva tagit mutor.
Den mördades enka klagar dock hos Printzensköld, hvilken
lofvade att skaffa henne rättvisa. Vid ryktet härom blir Jens
Kofoed förskräckt. Han besluter forsöka verkan af sin hustrus
vältalighet. Denna beger sig därpå till slottet och vill medelst
mutor bilägga saken. Vid hennes ankomst är guvernören ute
på jagt, men hans fru lofvar att göra hvad hon förmår. Nu
Hilt. Tidskrift 1888. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
