Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINTZENSKÖLDS MORD OCH UPPRORET PÅ BORNHOLM 165 8 329
fästningen tillgår på samma sätt, som i de föregående
berättelserna. Angående orsaken till fästningens hastiga uppgifvande
heter det åter, att den till 600 man uppgående besättningen,
hvilken till största delen bestod af hit förda skåningar, gjorde
myteri mot befälet. Kommenderande öfverstelöjtnanten, hvilken
i »nogle gamle Optegnelser kaldes Printzenskölds löjtnant», var
glad att mot löfte om skoning till lifvet få uppgifva slottet.
Tjenaren blir till en af Printzenskölds adjutanter.
Vidkommande Jens Kofoed bestrider Skovgaard Thurahs och
Marckmanns 1 uppgifter om honom, ehuru hans påstående föga
bevisar. Naturligtvis är Jens en mycket prisvärd man, i trots
af att hans tvä första anslag voro opraktiska och hans tredje
misslyckades. Hans mod att sjelf trettonde våga sig emot den
»forfærdelige Kæmpe» finner Skovgaard värdt allt erkännande.
Dock äro landets frälsare i första rummet den förrädiske presten
Jakob Treslöv i Nyker — naturligtvis mot sin vilja — och i
andra Klaus Hög, den lycklige skytten.
Till sådana slutsatser förer svenskarnes stora antal, de 1,600
man, Skovgaard. Detta åter har han från Printzensköldsvisan,
hans hufvudkälla, och det är mer än märkvärdigt, att han vågat
anlita denna som ett historiskt dokument. Mer än märkvärdigt,
säga vi, då han visat sig som en rätt god kritiker angående
föregångarnes källor, och då nämda visa var långt före Skovgaards
skrift uppskattad till sitt rätta värde af utgifvaren af »Danske
Viser», Nyerup, och af professor Andresen. Den förre säger:
»Visan består af 148 vers och är således lång nog, vore den blott
god nog. Utan tvifvel saknar ’den icke blott estetiskt, utan äfven
historiskt värde.» Den senares uttalande är: »Denna visa skall
vara författad af en bonde på Bornholm. Språket visar, att den
är författad i senare tid. De historiska uppgifter den lemnar,
äro helt och hållet uppdiktade efter lösa, bland allmogen gängse
rykten. Konferensrådet Joh. K. Urne, som 1740 blef amtman
på Bornholm, lät afskrifva visan, men kunde ej få någon
upplysning om dess författare.»
Mot dessa vitsord hjelper det föga, att Skovgaard påstår
sig hafva sett en afskrift från 1659; hans utsago, att original-
’ Hos P. Haugberg, Bornholm, Billeder og Text, 1887, förekommer följande
variation af dessa uppgifter: »En vid ett sjalliindsVt ryttarekompani tjenande
soldat, Jens Kofoed, som, efter ett besök i hemmet vintern 1657—58, vid öns
afträdande till Sverige var tvungen att stanna kvar därstädes, stälde sig jämte
n&gra andra i spetsen för rörelsen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
