Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ERIK DEN HELIGES ÄTTLINGAR
373
Nu återstår att söka utreda på hvad sätt bröderna Birger och
Johan Filipssöner samt deras systerson Johan Karlsson härstamma
från Erikska ätten. De båda förstnämdes fader har antagits [1] vara
den Filip Laurensson, hvilken 1248 som landsflykting uppehöll sig
i Norge hos sin frände k. Håkan Håkansson och var gift med k. Knut
Långes enka, ridd. Peter Strangessons dotter, Helena. Antagandet
stöder sig därpå, att Johan och Birger Filipssöner samt Johan Karlsson
föra ett vapen, den s. k. lejonörn, fullkomligt lika Peter Strangessons.
Genom sitt möderne kunde dessa herrar sålunda ej göra anspråk på
tronen, utan deras härstamning från Erikska ätten måste vara på
fädernet. Nyssnämde Filip Laurensson måste då härstamma från
Erikska ätten; men den samtida k. Håkan gamles saga [2] säger honom
vara dotterson till jarlen Filip, Birger Brosas son, († 1200) och k.
Håkans frånde. Ej heller gifva diplomen den minsta antydan om
någon slägtskap emellan Filip Laurensson, eller, som han förmodligen
kallade sig i Sverige, Katarinasson (S.D. I, n. 229) och Erikska
ätten; men Filips hustru Helena, Peter Strangessons dotter, egde ju
i sitt första gifte med Knut Långe en son Filip och denne har ju
lika väl kunna varit fader till Johan och Birger Filipssöner, i
synnerhet som han ju bevisligen är Eriksättling.
Den i rimkrönikan bland de upproriske år 1280 nämde Anund
Tunesson är möjligen densamme som Gustaf Tunessons (Sture) före
1334 aflidne broder Anund Tunesson (S.D. n. 3048), men på hvad
sätt han varit slägt med de öfriga Eriksättlingarne, kan ej utredas.
Till sist meddelas en slägttafla öfver Blå-ätterna, som stöder sig
på kända källor. Dock må närmare redogöras för tvänne
slägtskapsförhållanden inom dessa ätter. — Att Johan Filipsson var gift med
en dotter till Svantepolk Knutsson uppgifves i de flesta äldre
slägtanteckningar, såsom i Rasmus Ludvigssons och Peder Månsson Utters,
hvilka tillika säga henne hetat Ingegärd, såsom ock finnes uppgifvet
på den i k. Johan III:s tid tillverkade grafskriften öfver Ingegärd
Svantepolksdotter och Tune Sture; men att Ingegärd varit moder
till bröderna Göstaf Tunesson (Sture) och Knut Jonsson (Blå),
finnes intet skäl att antaga, då de båda vid beseglande af flera
Ingegärds bref ej kallas söner till henne, och Göstaf Tunessons fader
Tune Anundsson bevisligen var gift med en vid namn Ingeborg (S.D.
V, n. 3545). Att denna Ingeborg varit en Svantepolks dotter är
ostridigt, då Knut Jonsson och Göstaf Tunesson egde jus patronatus
till det af fru Ingegärd af Händelö och hennes förfäder stiftade
prebendat i Linköpings domkyrka. — Uppgiften på slägttaflan, att Johan
Karlsson (Blå) skulle ha egt en syster, gift med Ingevald Torstensson,
stöder sig därpå, att Johan Ingevaldsson (Örnsparre) å ett ställe
kallas Folke Jonssons målsman, å ett annat syskonbarn
(»consobrinus») till honom (S.D. n. 1562, 1224); men i så fall måste Folkes
hustru Ragnborg vara dotter till Ingevald Torstensson i ett annat gifte.
Carl M. Kjellberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
