Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA O BD OM CHIFFERSKRIFT
379
af de grupper, hvari brefvet uppdelats, hvilken nu får till chiffer den
bokstaf, som i det rörliga alfabetet står rakt under honom. Därefter
behandlas första bokstafven i hvar och en af de öfriga grupperna på
samma sätt. Först nu flyttas det rörliga alfabetet så, att nyckelordets
andra bokstaf, i, kommer under a i det fasta alfabetet, hvarefter man
får chiffren för gruppernas andra bokstaf på samma sätt som den
första. Sedan flyttas ånyo det rörliga alfabetet, så att n kommer
under a, hvarpå man får chiffern för den tredje bokstafven i hvar grupp,
och efter samma grunder tages äfven den fjärde ut.
Chifferspråk tillhörande den andra hufvudgruppen, där hvarje
tecken utmärker ett helt ord, äro betydligt svårare för en oinvigd att
lösa. Nyckeln utgjordes fordom af stora, särskildt uppgjorda
ordböcker, upptagande många tusen ord. För beqvämlighets skull funnos
vanligen tvenne nycklar, en afsedd för utskrifningen och den andra
för dechiffreringen. I den förre, clavis positiva kallad, äro orden
alfabetiskt ordnade liksom i en vanlig ordbok och chiffertecknen stå
bredvid; i den senare, eller clavis resolutiva, äro chiffertecknen ordnade
efter en bestämd plan och det ord, de beteckna, står bredvid. Då
man emellertid ej gerna kan uppgöra en ordbok, där hvarje ord med
alla dess former tinnes, så är man likväl nödsakad att därjämte
använda ett till förra gruppen hörande system. Ett system som dock
fått mycken användning, särskildt inom diplomatien, är den s. k.
bokchiffern. De korresponderande utvälja någon bok och taga hvar
sitt exemplar af den, likväl samma upplaga. Hvarje ord i denna bok
kan nu betecknas genom trenne tal utmärkande sida, rad och nummer
i raden, och på så sätt kan man åstadkomma en skrift, som trotsar
hvarje försök att af oinvigda kunna lösas.
Möjligheten att kunna lösa en hemlig skrift beror till stor del
på huru lång skrifvelsen är, och hvilar ytterst på det förhållandet,
att alla bokstäfver ej användas lika mycket i ett språk, utan ha, som
man säger, olika freqvens, den ene förekommer oftare än den andre.
Med kännedom härom har man uppgjort s. k. freqvens- eller
procenttabeller utvisande det inbördes förhållandet mellan bokstäfvernes
förekomst. Det är naturligt, att sådana tabeller ej hafva absolut giltighet,
utan blott äro approximativa, liksom ock att de äro något olika för
olika språk, ja äfven för samma språk under skilda tider, beroende
på språkets olikhet därunder. Så har t. ex. h större freqvens i gamla
svenskan än i den nuvarande. En dylik tabell upprättas på så sätt,
att man väljer några sidor i en lämplig bok, räknar efter huru
många gånger hvar bokstaf där förekommer, och sedan uppskrifver dem
allt efter det antal gånger de förekommit. För nuvarande svenskan
torde följande tabell börjande med största freqvensen ungefärligen
anses gällande:
e, t, a, n, r, s, d, 1, i, o, g, m, f, ö, p, u, k, v, h, å, ä, c, b, j,
y, q, x, z.
Freqvensen för d och l är ungefär densamma, likaså för p, v,
k, v och h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
