Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ÖFVEBSIGTER OCH GliANSKNlNGAR
genom vanvård blifvit nästan oigenkänliga; andra åter kännas lättare
igen, men bära tydliga spår af den ilande brådska, med hvilken de
inbergats. Vi fästa oss mindre vid sådana relativa småsaker som
förvridningar af lokal-namn (t. ex. Lösta i st. f. Lofta, Runeskulla
f. Rumskulla, Hjelmeryd f. Hjelmseryd, Fimmelhed f. Timmelhed o.
s. v.) eller åtskilliga felaktiga siffer-uppgifter, men så mycket mera
vid förf:s väl själfsvåldiga sätt att referera och citera andras åsigter
och yttranden. Särskildt stötande är den förändrade form, hvari
citaten — trots citationstecknen — framträda. Nästan vid hvarje
citat, som vi granskat, och deras antal är högst betydligt, äro några
förändringar vidtagna, så att ordföljden oinkastats och flere eller
färre ord utbytts mot andra. Men värre är, att åtskilliga citat
genom uteslutningar af hela meningar (utan några som hälst tecken
härför) och omotiverade omarbetningar äro så godt som
oigenkänliga. Föga bättre är, att förf. flerestädes, där citationstecknen
ute-lemnats, med lika liten tvekan stympat eller tillökt refererade
yttranden efter sitt eget hufvud. På andra ställen åter träffar man en
del af ett citat på ett håll, det öfriga på ett annat, hvarigenom
uppfattningen af det, som anföres, blir oklar eller felaktig. Och
slutligen saknas icke häller exempel därpå, att förf. på sådana mer
eller mindre vanstälda citat eller referat grundat obefogade
beskyllningar mot vederbörande. Kan väl en sådan forskningsmetod vara
egnad att ingifva förtroende till förf:s »öfversigten» och
»sammandrag"? Det ser nästan ut, som hade förf:s ögonmärke närmast varit
att skrifva ett litet kåseri öfver vår folkundervisningshistoria eller,
såsom han själf på ett ställe (s. 205) uttrycker sig, att fullskrifva en
hittills undangömd sida i folkets utvecklingshistoria »till en eller
annans tillfälliga genombläddrande».
För såväl det ena som det andra af ofvannämnda påståenden
äro vi naturligtvis skyldige att lemna bevis. Vi tro oss åskådligast
göra detta, om vi i texten anföra hr T:s uttalanden och i motsvarande
noter källornas vittnesbörd.
Sid. 185 uppgifver förf., att år 1814 bestreds
barnaundervisningen i 163 af Linköpings stifts 214 församlingar af föräldrarna
eller tillfälligtvis anlitade personer. »Härom skrifver», fortsätter han,
»pastor i V. Eneby åtskilligt och troligen allmängiltigt:
»Undervisningen för allmogens bain besörjes af föräldrarne, så
snart barnen ha något minne och begrepp, med små böner, morgon-,
afton- och bordsböner; vid 5:te eller 6:te årets ingång börjar
innanläsning i abc-bok, katekes och psalmbok; mellan 8:de och 10:de året
utanläsning af katekesen. Då föräldrarne icke själfva hafva tillfälle
att undervisa sina barn, anlita de klockaren eller gamla orkeslösa
personer, som mot särskild betalning, merendels ’/4 tunna säd, taga
barnen till sig och lära dem läsa. Föräldrarna bruka själfva hälla
dem med mat, som bäres till dem hvar söndag. De fattiga få hjälp
af fattigkassan. Föräldrar, som därtill hafva råd och lägenhet, låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
