Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska folkundervisningens utveckling 125
2 7
»Underhåller man allmogens arbetsdrift, som under en längre skoltid
merendels går förlorad, förekommer man hos dem lasterna ’.»
Dessa exempel skulle kunna mångfaldigas, jemväl med bidrag
från de begagnade tryckta källorna, men de anförda torde vara
tillräckligt bevisande. — Lika ofördelaktigt blir intrycket, om man
granskar arbetets rent statistiska delar. Man saknar här framför allt
nödig öfverskådlighet. Yäl är det sant, att primäruppgifterna, i brist
på lämpliga formulär, ofta äro mycket otillfredsställande och icke
medgifva en fullt likformig bearbetning, men det sätt, hvarpå t. ex.
Paulsson i sin förutnämnda »historik» sid. 331—349 lemnat sin
förteckning på de Sveriges fasta folkskolor, som stiftats fore slutet af
år 1842, visar, att man äfven med obetydliga medel kan nå icke så
små resultat. Men äfven i den form, hvari förf:s statistiska
uppgifter förekomma, äro de långt ifrån felfria. Vi vilja anföra några
exempel. S. 108 redogör förf. för antalet bruks- och sockenskolor
i Upsala stift år 1765 på ett sätt, som i flere afseenden strider mot
den åberopade urkunden. Detta beror därpå, att han i vissa delar
följt en yngre källa af år 1769, hvilken han sammanblandat med
den förra (i hastigheten har han af Sunnäs-Maråkers bruksskola gjort
tvänne skolor). Ännu mera felaktiga äro uppgifterna rörande
skolorna i Malmöhus län år 1768, hvilket åtminstone icke kan skyllas
på de af landsh. Adlerfelt lemnade synnerligen öfverskådligt
uppstälda primäruppgifterna; då emellertid utredningen af denna
detaljfråga ensam skulle upptaga flere sidor, kunna vi ej närmare
inlåta oss därpå. Öfversigten s. 128 öfver stadsskoloruas tillstånd
under tidrymden 1723—1768 är, egendomligt nog, grundad på
berättelser till Uppfostrings-kommissionen 1748, fastän förf. till sitt1
förfogande haft en serie berättelser från samma tid som den, från
hvilken uppgifterna rörande landsskolorna förut lemnats eller 1760-talet.
Detta utbyte har haft den ledsamma följden, att förf. bland
»barnaskolor» i städerna upptagit åtskilliga mer eller mindre fullständiga
trivialskolor, (exempelvis • Hudiksvall, Piteå, Vadstena, Eksjö,
Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad, Ystad, Malmö, Landskrona,
Helsingborg, Lund), men i stället uteglömt flere pedagogier, t. ex. i
Upsala (ej att förblanda med dess katedralskola) och i Vadstena (dess
krigsmanshus-skola till skilnad från stadens trivial-). Hade förf. följt
den senare samlingen af redogörelser, som just afser pedagogierna,
hade dessa fel alldeles kunnat undvikas. Tvänne andra med ännu
1 Denna mening lyder i originalet pa följande sätt: — "Underhåller man
allmogens arbetsdrift, som under en längre skoletid merendels går förlorad;
gifver man den en god eftersyn att efterfölja i landtbruket; förekommer man
hos dem lasterna, såsom under det förflutna året skett med inskränkningen
af bränvinet, denna pest, detta långsamma gift för dess fysik och moral; göra
presterna sin skyldighet att hålla hand öfver religionen, öfver sedlighet, ordning
och skick; så tror jag, att man på detta fält bäst bereder den nrbetande
landtmannen för dess nyttiga bestämmelse, isynnerhet då kronobetjfiningen tillhålles
att vaka öfver de många hälsosamma författningars helgd, som i senare tider
utkommit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
