Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOI.FS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRASSKA REVOLUTIONEN 9
1795 mottog hertigen från svenska sändebudet i Holland grefve
F. A. Löwenhjelm ett meddelande, att denne af en pålitlig person,
hvars namn han lofvat förtiga, men som hertigen antog var baron
de Breteuil, fått höra, att Katarina, sedan hon nu fått friare
händer i Polen, i hemlighet beredde sig att före våren låta sina
trupper inrycka i Finland, samt att hon på samma gång ämnade
genom en deklaration fordra upprättelse för sina förmenta
oförrätter. Ytterst orolig häröfver, skref hertigen, som då ännu ej
fått något bref från Stael efter dennes afresa, och besvor honom
både i sitt eget och fäderneslandets namn att göra alt för att
bringa underhandlingen ined Frankrike till ett hastigt slut, och
äfven Sparre aflät till honom en depech i samma anda1. Deras
glädje var därför stor vid mottagandet (den 2 febr.) af hans
lofvande bref af den 11 jan., men de funno dock ej skäl att
bifalla hans begäran om kreditivet och fullmakten att erkänna
republiken, emedan den fullmakt, han redan erhållit, vore
tillräckligt vidsträckt härför. I själfva verket var hertigens mening
den, att Stael först skulle afsluta subsidiefördraget och sedan
accrediteras såsom ambassadör d. v. s. offentligt erkänna
republiken2, men onekligen låg i Sparres ord3 ett medgifvande, att
detta redan nu skulle kunna ske (nämligen om det var möjligt
utan kreditiv), och därför fann han också nödigt att varnande
tilllägga: »Rikets intressen och på samma gång dess säkerhet hvila
i edra händer; ni ser, huru mycket denna skulle bringas i fara,
om ni äfventyrade det kraftiga steg, hvarom det är fråga, utan
att vi blifva i stånd att samtidigt som sig bör upprätthålla det.»
Staëls begäran, att Ehrenheim skulle få visa sig artig mot Rivals
och Asp få order att samverka med Verninac, lofvade man att
efterkomma. I själfva verket var den svenska regeringen lika
ifrig om det sistnämda som den franska, ty den hade vid denna
tid öppnat underhandling med Turkiet om förnyandet af Gustaf
III:b genom freden i Verelä brutna subsidiefördrag med denna makt
1 Hertigens och Sparren bref af den 12 januari, det fön-a utan årtal bl.
lif ut. papp.
2 Detta förklarade Sparre själf sedan i ett bref af den 23 febr.
J »Le duc ne saurait trouver malgré cela, que v dus faille des pleins pouvoirs
pius amples que ceux, que vous avez dejà pour reconnaitre la république et traiter
avec elle sur le pied que dictent les instruments dont vous filtes muni a votre
départ». Sparre till Stael d. 3 februari. Sparre skref också sedan den 23 febr.,
att man skulle sändt kreditivet, om man kunnat förutse, att det behöfts, men
något sådant hade man ej kunnat tänka sig, då Staëls pleins pouvoirs berättigade
honom »att öfverenskomma om alt efter omständigheterna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
