Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
.t. koüthius
skref han till Sparre, att i hans tal fans den värdighet och
enfald, hans karaktär snsoin ambassadör och känsla för själfva
saken fordrade, ehuru han medelst några uttryck offrat at den
hos Fransmännen rådande smaken för fraser. Konventets
president 1 svarade i artiga ordalag, gaf en släng åt Gustaf III.
men prisade Gustaf Vasa och Gustaf II Adolf. I sin redogörelse
för Sparre beklagade Stael det förra, liksom han äfven gjorde
anmärkning därom till presidenten, men om det senare skref han
triumferande, att man nu »för första gången hörde från den
samma tribun, hvarest under villans och ytterlighetens epok
aldrig en kung varit nämd utan att jämföras ined tyranniets
afskyvärdaste redskap, tvänne svenska konungar nämnas såsom
människosläktets välgörare och frihetens upplysta försvarare».
Under det juliel, som därefter följde, väcktes förslag, att den
svenska flaggan skulle uppsättas i konventets sal, men sedan
det upplysts, att härtill fordrades att svenska regeringen skänkte
flaggan, blef frågan tillsvidare undanskjuten2.
Om också olika meningar kunde göra sig gällande angående
frågan, huruvida Staël var lierättigad att då erkänna republiken,
sa är dock tydligt, att han så till vida handlade mot sina
instruktioner att han ej pa förhand underrättade regeringen om
det steg, han ämnade taga3; det har äfven påståtts att han gick
ända därhän i försumlighet eller förbehallsamliet, att han först
den 11 maj inrapporterade erkännandet, men detta var dock ej
förhållandet. Visserligen var det först denna dag, som han afgaf
sin utförliga rapport om seansen den 23 apr., men redan den
25 apr. meddelade han hertigen i korthet motiven till sitt beslut
och hvad han genom dess utförande hoppades hafva vunnit,
nämligen att hafva omintetgjort Sieyès’ »afskyvärda» plan och skaffat
Sverige otaliga anhängare. Han ansag sig da äfven kunna
försäkra, att Frankrike skulle intervenera till Sveriges förmån hos
Neapel, samt att det arbetade på att förtnå Danmark och Preussen
1 Sieyès vuv du konventets president, men för denna seans lemnade han
sin plats St Boissy d’Auglas, hvilken sålunda var den. som besvarade .Staëls tal.
Hvad han yttrade om Gustuf 111 var enligt I.e Moniteur, att denne konung
»velat personligeu visa sig såsom var fiende utan att låta hejda sig af fruktan
att på samma gång aflägsna sig från sitt lands sannaste intressen». 1 I.e Monitenrs
redogörelse för talet förekommer ingenting olll Gustuf Vasa ock Gustaf 11 Adolf;
ej häller nämnes där någonting om den svenska fiagean.
3 Se Staëls bref till Sparre den 11 maj. Hans tal tinnes trvekt hos Smith.
a. a. Bil. 111.
3 Se ofvan j», lit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
