- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
28

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

8. j. boethius

mycket bittrare blef därför missräkningen, när lians depecher
öppnades, hvilket ej skedde förr än vid hertigens och konungens
återkomst från den skånska resan den 1 juli1.

På grund af Staëls föregående meddelanden kunde, såsom
vi veta, de svenska statsmännen med skäl vänta, att de 40
tunnorna guld skulle gifvas blott och bart för republikens
erkännande, och nu funno de, att det hemsända fördraget uppstälde
såsom vilkor för deras utfaende ej blott nya rustningar, utan ock
en fullständig brytning med England. Reuterholm hade äfven
under sina häftigaste vredesutbrott dock endast i händelse af nija
kaperier ämnat skrida tiil repressalier, men nu föreskref fördraget
sådana äfven för det fall, att England ej gaf ersättning för
redan tagna laster; och att denna makt ej skulle bekväma sig
till något sådant, var fullkomligt klart. Härtill kom, att inan
hu alldeles saknade medel att inlåta sig på ett krigiskt äfventyr
med England. När Reuterholm förut tänkte sig ett sådant, hade
han räknat på, att de 40 tnr guld skulle kunna användas till
de löpande utgifterna, och att medel till nya rustningar mot
England skulle erhållas genom fasta franska subsidier, men
väx-larne pà de förra hade Signeul vid sin ankomst öfverlemnat åt
Rivals, som naturligtvis ej kunde utlemna dem, förr än vilkoren
voro uppfylda, och om erhållandet af de senare gaf fördraget
ingen säkerhet. Också synes Reuterholm nu på en gång hafva
upphört med sina yrkanden om kraftiga deklarationer mot
England, Danmark och Ryssland, och man ser intet spår af att han
lagt sina heroiska tänkesätt vare sig under »konungens, nationens
eller Europas ögon». Lyckligtvis visade det sig också vara falskt
allarm, att Danmark ämnade antaga Katarinas protektion2, och
han riskerade sålunda ej att genom denna återhållsamhet utsätta
sin graf för efterverldens förakt. I stället utgöt nu det svenska
kabinettet sin vredes skålar öfver Stael.

Så snart hertigen, skref Sparre, hade läst detta fördrag,
genom hvilket Frankrike visat sig anse, ej blott att den svenska
regeringen vore färdig eller nödsakad att sälja sig, utan ock att
det vore en nåd att köpa den samma, och genom hvilket
dessutom vilkor föreskrifves, som Frankrike »knappast kunnat tillåta
sig mot en nation, som det kufvat med sina vapen», så snart
ban slutat denna läsning, utropade han: »Nej jag skall ej tillåta,

1 Sparre till Stael ilen 30 jnni och 3 juli,

! Se Holm a. a. I s. 1H9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free