Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
8. J. B0ËTH1U8
och med hvilka rykten den politiska atmosferen i Stockholm var
mättad under denna på intriger så rika tid. Men de äro äfven
därför af intresse, att de belysa sammanhanget mellan de
politiska rörelserna i Sverige och de impulser, som blefvo följden
af våra förbindelser med det revolutionära Frankrike. Som vi
minnas, hade Verninac vid sin ankomst till Stockholm 1792,
under intrycket af den första frihetsentusiasmen och hatet mot
Gustaf III, i de aristokratiskt-liberala oppositionsmännen sett
sina naturliga meningsvänner, men också snart funnit enligt med
Frankrikes intressen att åtminstone för tillfället afstyra deras
planer på konungamaktens inskränkande1. Rivals åter
betraktade ständigt det aristokratiskt-liberala partiet såsom
Frankrikes naturliga motparti samt önskade upprätthållandet af en
stark konungamakt i Sverige, och det synes som om han
härutinnan dömde rätt ej blott från synpunkten af Frankrikes
politiska intresse, som fordrade ett starkt Sverige såsom motvigt
mot Ryssland, utan äfven från synpunkten af de idéer, som
utgjorde själfva drifkraften i den franska revolutionen, ty i själfva
verket rådde en vida större frändskap mellan dem och Gustaf
III:s program från och med 1789: en stark styrelsemakt på
demokratisk grund, än mellan dem och det aristokratiskt-liberala
partiets samhällsideal: en genom aristokratiska korporationer
förlamad konungamakt samt privilegieväsendets upprätthållande.
Att Gustaf III aldrig lärde sig inse detta och att den svenska
aristokratien samt revolutionens statsmän länge förbisågo det,
däri torde man just få söka en förklaring till de besynnerliga
omkastningar och motsägelser, som man ofta anträffar vid studiet
af vårt fäderneslands historia under denna tid.
Om Rivals konsekvent fasthöll vid den angifna
uppfattningen, så växlade emellertid hans åsigt om, hvilka personer
borde betraktas såsom målsmän för den ena eller andra
riktningen, ty så länge han i hertigen och Reuterholm såg
Frankrikes vänner, såg han också i dem den starka konungamaktens
upprätthållare, men så snart han börjat misstänka deras
franskvänlighet, blir han benägen att tillskrifva dem aristokratiskt
liberala planer, ett förhållande som för öfrigt delvis kan finna
sin förklaring i Reuterholms egen vacklan mellan de båda
riktningarna. Hvad nu angår trovärdigheten af ryktet, att hertigen
1 Se Hiat. Tidakr. 1888 t. 106 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
