Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
8. j. boethius
Sålunda säges det, att det Bourbonska familjefördraget
(hvilket man denna tid i själfva verket var på väg att
återupplifva, sedan äfven Spanien slutit fred i Basel den 22 juli) ej
hade någon annan olägenhet än namnet. Den gamla taktiken
att begagna sig af rivaliteten mellan Preussen och Österrike
klandras, men ändock frågas, om det ej vore för Frankrike
fördelaktigt att gynna Preussens maktutvidgning för att skapa en
motvigt mot Österrike, och äfven med afseende på den polska
frågan förklaras Preussen vara en naturlig bundsförvandt. Sverige,
ehuru svagt, kunde, heter det, blifva nyttigt både med afseende
på den neutrala handelns skyddande och för den diversion det
kunde göra till förmån för Turkarne, hvarför det borde
understödjas med subsidier, och hvad Turkarne angår framhålles deras
intresse för Polens upprätthållande, hvarigenom en barrière kunde
vinnas mot Katarinas och Österrikes maktlystnad. På grund
af alt detta förklaras de nu nämda makterna jämte den
Bataviska republiken och Danmark, vara lämpliga att bilda ett stort
förbund till betryggande af Europas lugn.
Efter dessa allmänna betraktelser vänder sig instruktionen
till de svenska förhållandena. Med afseende på dessa påstås
— möjligen på grund af Le Hocs berättelse 17931 — att Katarina
genom Drottningholmsfördraget hade åtagit sig att med
vapenmakt upprätthålla Gustaf III:s författning, och i följd häraf
anges det som en möjlighet, att hon, på samma sätt som Gustaf
III 1788 begagnade sig af maskeraden vid gränsen, skulle söka
uppväcka oroligbeter i Stockholm för att erhålla en förevändning
till krig. Dylika stämplingar borde Le Hoc söka förekomma,
och han borde tillika söka vinna konungens och de uppriktiga
fosterlandsvännernas förtroende. Emellertid vore det möjligt, att
omstörtningar komme att ega rum, emedan svenska folket vore
benäget för revolutioner, alla partier väntade på konungens
tronbestigning för att få tillfälle att triumfera öfver hvarandra,
och frihetsidéer samt missnöje med förmyndarestyrelsen upprörde
sinnena. För detta fall förklarade sig emellertid utskottet ej
kunna gifva några förhållningsorder, utan öfverlemnade åt Le IIoc
själf att bestämma hvad han borde göra, i förhoppning att hans
takt, hans sinne för folkens frihet och rättigheter samt den
erfarenhet, han förvärfvat under revolutionen, skulle kunna leda
1 Ibid. i. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
