Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
UNDERRÄTTELSEN
samvetsgranna oeli djupgående forskning, som han på dem städse
nedlade, kan det icke förefalla underligt, att hans tid icke räckte till
för något mera omfattande egentligt författareskap. Detta förklaras
dessutom däraf, att han under större delen af sin ordinarie
lärareverksamhet jämväl hade att bestrida den historiska professurens
vidlyftiga examinationsåliggandeu oeh tidsödande kontroll öfver ventilerade,
afhandlingar — en skyldighet, som han med icke mindre
samvets-grannhet fullgjorde — för att icke tala 0111 den hjälpsamhet, hvarmed
han alltid var färdig att tillhandagå dem, som i sina studier vände
sig till honom för att erhålla råd eller upplysningar. Betecknande
för H:s pligttrohet är för öfrigt, att han under sin mer än 30-åriga
verksamhet såsom ordinarie lärare icke åtnjöt tjänstledighet uuder mera
än tvänne läsår (1877—78 och 1881 — 82). Hos de flesta forskare
är det en lätt förklarlig ärelystnad att söka få resultaten af sina lärda
mödor offentliggjorda, innan de förekommas af andra; äfven i detta
hänseende ådagalade II. sin stora förmåga att försaka, under det att
historiens öfriga med honom samtida ordinarie målsmän vid
universitetet under längre tid åtnjöto tjänstledighet för vetenskapligt
författareskap. Att han emellertid härigeuom gick miste oin hedern af
flere vetenskapliga upptäckter, vore ej svårt att uppvisa. Den, som
skrifver dessa rader, har själf bevittnat de många själfständiga
resultat, hvilka H. uppnådde under sin skarpsinniga kritik af VVaitz
och Roths berömda arbeten öfver feodalismen. 1 Dessa fick han dock
icke tillfälle att offentliggöra, innan prof. R. Sohm i Freiburg i sitt
år 1871 utgifna arbete »Altdeutsche Reichs- und Gerichtsverfassung»
visade sig i flere vigtiga punkter omfatta enahanda åsigter sora dem
H. under sina föreläsningar framstält, (ilad öfver att sålunda finna
sina egna slutsatser bekräftade af en framstående forskare, upptog han
den motgång, soln detta ’från en annan synpunkt innebar, med sitt
vanliga jämuiuod. — En mera populärt hållen framställning af
Medeltidens äldsta historia samt tvänne häften af ett större arbete öfver
Romerska rikets författningshistoria under kejsartiden blefvo därför,
utom åtskilliga artiklar i Xordisk Familjebok, de enda i trvck
synliga frukterna af H:s vidlyftiga oeh djupa forskningar i Gamla tidens
och Medeltidens historia.
Under sådana förhållanden skulle det tvifvelsutan lända den
historiska vetenskapen till stor fördel, om H:s efterlemnade samlingar
och föreläsningar på detta område komme i händerna på någon fullt
sakkunnig person, som kunde fortsätta hans senaste arbete, hvilket
lofvade att fylla ett ännu liefintligt tomrum i den historiska literaturen,
och för öfrigt offentliggöra ett urval af hans förnämsta
forskningsresultat. Befattningen härmed borde kunna blifva ganska
tillfredsställande för utgifvaren, ty 11 :s föreläsningar voro, såsom man riktigt
anmärkt, aldrig ett referat utaf andras forskningar, utan en produkt
’ Ktt prof på lbs originalitet vid bedömande! af hithörande frågor kali
liisas hos r. E. Kahlbeck, I.b royauté et le droit royal fränes durant la premiére
période de 1’evistenee du royaume (486—614). s. 249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
