Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om RIKJETS TILLSTÅND FRÅN 1719 TILL 17 4 2
89
Emot sistbemälte års slut timade riksrådets och kanslirådet
baron Dübens dödliga frånfälle, som hade i anseende till grefve
Horns kredit en och andra följder. Hans stora kunskap, djupa
insigt, arbetsamhet och oväldiga tänkesätt angående riksens
allmänna bästa, det han med en skälig ferineté vid tillfällen
försvarade, jämte det förtroende, han genom sin Byster
kammarfröken Emerentia Duben, drottningens favorit, hos k[onungen]
ägde, var för grefve Horn en stor hjelp, i det att det hemliga
missnöje, man under hand sökte hos Hans Maj:t emot grefve
Horn att uppväcka, likväl genom R. R. Dübens försigtighet ej
kom medelst utvärtes tecken att utbryta och i publiken att
synas. Riksrådet grefve Bonde, som honom uti kanslirådseinbetet
efterföljde, beskylldes med all sin stora lärdom och många
vetenskaper ej hafva den drift, som behöfdes, att göra sitt goda
up-såt gällande och att han af en naturlig fogelig böjelse var vid
tillfällen för eftergifven till att i tid förekomina och hindra
skadliga stämplingar. Grefve Horn, som största delen vistades
på landet, syntes i stillhet afbida utgången af en situation, då både
hans förra vänner och ovänner arbetade på underhand att minska
hans kredit och den ibland sig att dela.
Under den sedan sista riksdagen förflutna tiden börjades
att lägga grunden till hvarjehanda nyttiga invärtes allmänna
liushållsinrättningar, medelst sjöfartens utvidgande till Levanten
och Ostindien, till hvilkens säkerhet freden slöts med Alger,
jämväl genom åtskillige ylle-, linne- och andra oumgängliga
fabrikers anläggande. Man anmärkte att uphofsmän till dessa
fördelaktiga förslager voro, under dåvarande presidenten i
Com-mersekollegium baron Höpkens styrelse, största delen af folk, som
varit emot hannoverska traktaten. Däraf togs anledning att
misstänka deras afsigter. Det tillskrefs dem att därigenom
tilldraga sig sjömagternas jalusi öfver den nyttan, som Sverige till
deras förlust torde kunna vinna, hvilket måste rubba alliansen,
att de uti dessa verk interesserade mera sågo pä sin enskylta
fördel än rikets allmänna vinst, medelst penningars utdragande
utom riket till sådane vådliga entrepriser, som i anseende till
andra makters motstånd kunde utslå till skada och
vidlyftigheter. Man höll före att i stället för att drifva ined inrikes
skepp en äfventyrlig handel med utrikes varor till långt aflägsna
orter, nationele vinsten för riket skulle blifva både säkrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
