Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RIKJETS TILLSTÅND FRÅN 1719 TILL 17 4 2
97
Jämte dessa konsiderationer fann grefve Horn rikets invärtes
tillstånd ingalunda fogeligit till slika entrepriser. Förutom den
af partier ibland nationen försporde oenigheten och Kongl. Maj:ts
enskvlta interesse i anseende till dess arfländer, höll han vårt
närvarande rcgeringssätt mera lämpligt på förkofring af invärtes
hushållning genom handel, sjöfart, fabriker och åkerbruk än
genom försök till conqueter och de förlorade länders återfående.
Hufvudhindret var likväl den gången också, att sedan vid
sista riksdagen alla extra ordinaire utskylder uphört, knapt
tillgång fanns till den ordinaire staten och att de utaf Frankrike
tillförväntande subsidier på långt när ej kunde förslå till den
utredningen, som skulle erfordras till att begynna och fullfölja
en slik vidtutseende plan. Ehuruväl nu i följe häraf beslutit
blef att efter Hollands exempel å rikets vägnar tillsvidare
iakttaga en noga neutralitet, hvad polska sakerna vidkom, så kunde
likväl uti en fri nation ej hindras, att icke private personer
följde deras enskvlta hug och hopetals så af adeln som andra
svenska begåfvo sig uti konung Stanislai tjenst och till svenska
mandomens beröm gjorde uti Danzig den förnämsta defensionen.
som därifrån skedde, hvilket likväl äfvensom det steget, svenske
ministern i Polen hr Rudensköld gjort, att han utan Kongl.
Maj:ts befallnings afbidande förut begifvit sig uti konung
Stanislai följe till Danzig, blef utaf Ryssland och dess allierade
ansedt för stridande emot neutraliteten. Emellertid var man
dock påtänkt att mogna med tiden de mått, som Sverige vid
denna sakernas belägenhet uti Europa hade att taga, till hvilken
ända ej allenast med den danska i Stockholm vistande
ambassadören Seestedt en underhandling om ett försvarsförbund
emellan bägge riken anställdes, utan ock i denna höst riksens
ständer till nästkommande maj månad och altså ett år innan
den i sista riksdagsbeslutet utnämnda terminen sammankallades.
Grefve Gyllenborg, som numera hade franska ambassadörens
förtroende, sökte att äfvenväl göra Kongl. Maj:t en allians med
Frankrike smaklig samt i synnerhet draga Hessen med däruti.
Till att förskaffa sig mera insteg hos konungen viste han uti
rådet och särdeles vid tjensternes förgifvande en besynnerlig
fogelighet för Hans Maj:ts meningar. Öfver detta ämne
förspordes nu vid många tillfallen en ditintills ovanlig
skiljaktighet emellan konungen och rådet och gåfvo en och andra
liknelser anledning till tro, att fröken Taube och hennes familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
