Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om rikJets tillstånd från 1719 till 17 4 2
115
secrete utskottet upfunnit emot grefve Horn och hvilken syntes
något betydande. Man fann att han med tillstyrkt till att ej
emottaga det tillbud staden Danzig under sista polska oroen
hade gjort att vilja intaga svensk garnison. Att hafva
försummat ett så godt tillfälle till att understödja rikets interesse
i anseende till konung Stanislai vals bestånd och andra fördelar
riket därvid kunnat erhålla, ansågs för ett aldeles oförsvarligt
felsteg. Ehuruväl nu grefve Horn tilltrodde sig att med sunda
politiska skäl visa anmärkningens svaghet och ogrund, så spordes
ändock nu, att det hatet, som pluraliteten hade emot de öfrige
råden, öfvervägde den försyn, som grefve Horns förtjenster
hitintills verkat. För den skull och till att undvika allt vidare
förtret och äfventyr följde han det ganska naturliga skäl, som
gafs af hans höga ålder af 76 år och af det föga gagn, ban vid
närvarande belägenhet kunde till rikets bästa åstadkomma, till
att nu begifva sig till en förut åstundad ro. Oaktadt detta blef
hans uti detta mål fattade beslut af de öfrige råden mycket illa
uttydt och ej allenast ansedt för en verkan af en onödig skrämsel
utan ock för en ined sina vänners öfvergifvande och deras skada
förvärfvad enskylt säkerhet. Således slöt denne store riksens
man sin uti embetssysslor för det allmänna använd tjenstetid,
sedan han efter många tappra krigstjenster uti 32 [o: 37] år varit
president uti kansliet, emot alla sina ovänners hemliga angifvande
bibehållit sig uti den store konung Carl XII» emot honom hyste
nåd och förtroende samt sedermera under dagligt vidkännande
af sine egne svagheter, altid vist ett ståndaktigt och oförskräckt
sinnelag för rikets sannskyldiga heders och säkerhets befrämjande.
Han hade det nöje att se de om honom falide skiljaktige
omdömen likväl förente uti följande honom tillagde förtjenster,
som jämväl torde finnas upprepade uti ridd. och adelns
protokoll af 1731, då generalmajoren Diiring dem uti sitt tal androg,
att l:o) han varit den endaste riksråd, som sedan grefve
Vel-lingks död mindes alla sina vederlikar, då de varit hans
su-balterner och måst med hatten i hand tala med honom; 2:o)
att han efter konung Carl XII:s död varit den förste och
förnämste uphofsman till suveränitetens afskaffande och vår frihet;
3:o) att han under hela tiden ban följt Carl XII uti fält, aldrig
vändt ryggen åt fienden utan altid distingerat sig genom sin
bravur, och 4:o) det han för egennytta aldrig blifvit beskyld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
