- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
128

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

EMIL SVENSÉN

dem för indianer än eskimoer; oeh skulle de alltsa varit förfäder
till Newfoundlands och Nova Scotias numera utdöda indianska
befolkning. Denna har visat sig tillhöra de svaga, kraftlösa
stammar, som sa ofta återfinnas på afsides belägna öar och
halföar, där kampen för tillvaron ej gått så hardt fram öfver dem,
och kunde således ganska väl göra skäl för namnet skrälingar,
som nordborna tillade dem.

Gent emot öfriga sägner om förmenta Amerikafärder ställer
Big förf. mycket skeptisk. I hvad som förtäljes om det
hemlighetsfulla, bortom själfva Vinland belägna IIritramannaland eller
Irland hit mikla kan möjligen dölja sig en återklang af
uppfångade skrälingars berättelser om sina grannland; men dessa
berättelser hafva sedermera blifvit uppblandade med andra, som
peka åt helt annat håll. I de »hvite män, som ropade högt och
buro framför sig stänger med flikar» ser han ett förvissnadt
minne om processioner af kristne, mässande präster i ornat. Det
är alltså tal om ett kristet land, som därtill står i fortfarande
sjöförbiudelse med Irland. Äfven om inan ville tänka sig som
möjligt, att ett irländskt nybygge någon gång skulle uppstått pa
Nordamerikas östkust och sedan fallit i glömska, och att dess
inbyggare förgätit sin tro och sitt språk och gått upp i den
inhemska befolkningen, så kunde väl ändå ett så pass betydande
samhälle icke undgått att lemna efter sig skönjbara materiella
minnesmärken. Storm vill i stället förlägga detta de hvite
männens land eller det Stora Irland till — Island själft, där ju
irländske munkar bofäst sig långt före de norske
landmans-männen.

Med all aktning för de skäl, som för denna mening
förebringas, torde dock äfven en annan möjlighet böra tagas i
betraktande. Storms uppfattning nödgar honom att anse
fram-ställningarne om Storirland för alldeles ohistoriska; men denna
stränga dom torde väl böra uppskjutas, till dess det visat sig
alldeles omöjligt att historiskt förklara dem. Det vore ju icke
sannolikt att från det af nordbor ofta besökta Limerick en sägen
kunnat spridas sådan som den om Are Mårsson, hvilken på
980-talet skulle kommit till Storirland och där blifvit kvarhållen och
döpt, i fall med detta Storirland menats det då ännu hedniska,
men för irländarne ingalunda okända Island. Bättre vore da
att här tänka sig något land längre i söder, men i Europa,
hvarom isländingarne haft nog ringa kännedom att misstyda livad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free