Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strödda meddelanden och aktstycken.
En plan till Norges besittningstagande 1G89.
Det är bekant att förhållandet mellan Sverige oeh Danmark under
förra hälften af år 1689 var så spändt, att en brytning tycktes vara
uära förestående. Kongressen i Altona, som skulle afgöra
tvistefrågorna — de gälde hertigens i Holstein ställning — fortskred
endast långsamt med sina arbeten, och under tiden vidtogos i Sverige
rustningar både till lands och sjös. Ett fiendtligt inbrott söderifrån,
af lüneburgska och svenska trupper, hotade Danmark, och Karl XI
förberedde från Sverige ett angrepp både med flottan oeh hären,
lian räknade särskildt på en holländsk flotta. Det var då, soin
danskarne slutligen den 20 juni 1689 helt och hållet gåfvo efter.
Under dessa krigiska utsigter, när spänningen var som störst och
utbrottet dagligen kunde väntaB, insändeB till regeringen följande
betänkande om Norges tillstånd och utsigterna att kunna bemäktiga
sig detta land. Det har sin märkvärdighet icke minst genom sitt
ursprung. Det krigiska aktstycket, som vittnar om en icke obetydlig
skarpblick, förskrifver sig nämligen från en skolman, logices och
physices lektorn i Göteborg Elias Parnovitis. Han hade blifvit som
krigsfånge förd till Norge 1676, vistades där omkring ett år, men
lyckades sedan undkomma. Han gjorde Magnus Gabriel De la Gardie
en muntlig relation oin sina iakttagelser och blef ined anledning
däraf utaf denne rekommenderad till ett stipendium regium vid Upsala
universitet. Han blef 1686 lektor i Göteborg, slutligen uti historia;
dog 1708 såsom utnämnd domprost i Abo. Han synes ha åtnjutit
stort anseende och hölls enligt en sagesman för »allvetande» på grund
af sina stora insigter. Vältalare berömde ock hos honom ett »raruni
ingenium» och en »inusitata eruditio».1
Stormechtigste Konungh
Allernådigste Herre.
lblandh andre E. Kongl. Maj:ts trogne undersåtare, som widh
ett så fahrligt uthseende till ett instundande swårdt krig raedh Cronan
Pannemarck torde af ett redeligit zele till fäderneslandet? wällfårdh
F.ders Kongl. Maj:t deras trogne och oförgripelige tanckar om Norska
1 Skarstedt, Göteborgs stifts Herdaminne, s. 915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
