Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
wilhelm erie svedelius
vetenskaper, som han tänkte egna sin framtids verksamhet.
Tvärtom: det var just därföre, att hans afsigt var att egna sitt
lif åt andra vetenskaper, soin han nu, medan tid var honom
lemnad, ville grundligt sätta sig in i de ifrågavarande ämnena,
hvilkas bildande betydelse ban skattade mycket högt.
Redan i lians tidiga barndom vaknade hos honom hågen
tör historiska studier; hans intresse för dem växte med åren
allt mera, och det fick under hans vistelse vid Vesterås
gymnasium en kraftig näring genom den undervisning i historia, som
där meddelades af Carl Thomas Järta. Såsom gymnasist började
han ock studera Sveriges grundlagar, ocli redan då drömde han
om, att han med tiden skulle blifva skytteansk professor i
Uppsala. Det är således ej sant, hvad allmänt uppgifvits, att det
var Geijers föreläsningar, som egentligen väckte Svedelii intresse
för historiska och politiska studier. Geijers föreläsningar åhörde
ban blott en enda termin, den då han tog sin kandidatexamen,
och för öfrigt mottog han ingen omedelbar inflytelse af Geijer
såsom lärare: den undervisning, som ban fått af Geijer, hade
ban tillegnat sig genom lians skrifter, och deras inflytande på
honom var visserligen mycket stort. Geijer är en af de tänkare,
som utöfvat en bestämmande inflytelse pä Svedelii utveckling;
men såsom student var Svedelius nästan aldrig i personlig beröring
med honom och ej heller mycket sedermera. »Geijers person»,
har Svedelius yttrat, »föreföll mig hög och majestätisk, föga
tillgänglig för mig».
Det var ej heller Geijer, som gaf Svedelius anvisning på
källorna till den afhandling, genom hvars författande han blef
filosofie magister och tillika docent vid Uppsala universitet; det
var f. d. landshöfdingen Hans Järta, som då var chef för
Riksarkivet. Afhandlingen, som skrefs på latin och behandlade »Sveriges
deltagande i trippel-alliansen i Haag 1668». författades i
Stockholm, där Svedelius hade beredt sig tillfälle att vistas fran
februari 1839 och där ban äfven sedan ban i april 1840 blifvit
förordnad till politices docens vid Uppsala universitet fortfarande
vistades ett år. En anledning härtill var hans önskan att
begagna riksarkivets samlingar för den »framställning af de
orsaker, som under konung Carl XI föranledde statsskickets
förändring», hvarför han 1841 erhöll Svenska akademiens stora pris.
Med det att Svedelius våren 1841 återvände till Uppsala
började för honom en tid, som ban sjelf har kallat sin »glädje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
