Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
wilhelm erie svedelius
Da han framhöll religionens och sedlighetens bud till efterföljd,
kände man, att den som talade sjelf var en inan med den djupaste
vördnad för det heliga, ined en aldrig svikande sedlig känsla.
Dä han manade till sanning och dygd, då ban inpräglade det
trogna och oförtröttade arbetets ära, då han inskärpte
ödmjukhetens och tålamodets pligt, visste man, att han, som så talade,
lefde sa, som han lärde. Då han sökte rikta sina lärjungars
sträfvanden från små personliga nöjen eller från egennyttans
lumpna beräkningar mot höga mål, kunde ingen undgå att känna,
att här var en man, som ej lefde för dagens kif och flärd, men
var van att sysselsätta sina tankar med annat än de vanliga
prisen för jordelifvets äflan. Sannare kan ej heller någon teckna
hans lif, än med de ord med hvilka han sjelf i ett af sina tal
uppdrog grundlinierna till ett lif sådant han önskade det för de
unge män, till hvilka han talade: »Ungdomens vishet är, att
den bekänner sig vara ung och söker förståndets mognad och
erfarenhetens rikedom, vetande att den icke eger dessa gåfvor.
När de förenas med den känslans värma och arbetskraftens
friskhet, som är ungdomens välsignade skänk af den Evige, då
blifver ynglingen till man, och när pröfningarnes eld renat sinnet och
gjutit stål i karaktären, då blifver han en stark man, och oin
han bevarat barndomens oskuld, när han bortlade barndomens
oförstånd, då blifver han en god man. Kommer sedan
ålderdomen, så kominer den med ljusa minnen och ett evigt hopp,
och när lifvets urverk stadnat, hvilar den trötte i frid.»
Svedelius njöt den lyckan att under aftagande kroppskrafter
bibehålla själens styrka oförsvagad. Ännu dagen fore sin död
arbetade han tillsammans med den som hjelpte honom med
korrekturläsningen pä hans sista literära verk. Ett par timmar,
innan hans jordiska lif lyktades, uttalade han sin glädje, då det
meddelades honom, att utsigt tycktes öppnas for universitetet att
få såsom lärare behålla en af hans mest älskade lärjungar. Och
omedelbart innan han utandades sin sista suck uttryckte han
den förtröstan han hyste, att han nu kallades till ett bättre lif.
Så gick, den 26 februari 1889, arbetarehjelten med det stora
hjertat och det barnafromma sinnet till fortsatt verksamhet pä
evighetens arbetsfält. O. A.
Skrifter. De bello devolationis et foedere triuin civitutum contra
Ludovi-cum XIV, Gollire regeln annis MDCLXVII—MDCLXVI1I. Dissertationes. Ups.,
Sthlm 1839—40. 4:o. — Försök till en historisk framställning af de orsaker, hvilka
under kon. Karl XI:s regering föranledde statsskickets ändring (i Sv. Akad. Handl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
