Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om rikets tillstånd från 1719 till 1742
171
gående en korps hessiske truppers öfverlåtande uti Englands tjenst
slutne subsidietraktat, den Chetardie ansåg på visst sätt rubba
•Sveriges afsigter, hvarvid han låddes ignorera, det Kongl. Maj:t
desse trupper förut Frankrike tillbudit, hvilket ej funnit sin
räkning vid deras antagande emot subsidier. En betydande
omständighet var jämväl att prinsens af Bevern gemål,
ineklen-burgska prinsessan Anna, d. 12 augusti med en ung prins
nedkom, hvilken vid dopet uti grekiska religionen undfick namnet
Ivan och genast därefter föräldrarne fråntogs och såsom en ryska
rikets prins sköttes och ansågs, och afgick också därom
kejsarinnans notifikationsbref till Kongl. Maj:t. Vid detta tillfälle blef
den uti ryske nationen hitintills försporde hemlige jäsningen ännu
starkare, i det icke allenast prinsens fru moder, såsom
kejsarinnans äldre systers dotter, förmentes få mera myndighet och hafva
närmare rätt till kronan än sin son, utan ock att de ryssar, som
voro hågade för priusessan Elisabeth och Peter I:s linea, ökte
sin upmärksanihet på tjenlige anläggningar därtill. Men i
synnerhet blef den i Sverige med rådets enhälliga samtycke
ehuruväl, soin det dömdes, uti särskilde afsigter i augusti tagne
resolution om riksdagens anticiperande och utskrifning till den
4 nästa december ett ämne till hvarjehanda omdömen, hvilka
likväl kommo öfverens i den tankan, som S:t Severin jämväl
därom emot Chetardie yttrat, att nämligen vid denna riksdagen
sakerne i anseende till Ryssland måtte komma på ett eller annat
sätt utur den ovissheten, hvaruti de härtills stått.
A ryska hofvets sida yttrades öfver alt detta intet det
rin-saste hvarken emot H:r Chetardie eller svenske ministern.
Däremot fortfor man med galejbyggnaden och andra militäriska
anstalter samt viste vid en och annan Sveriges angelägenhet mycken
kallsinnig ogenhet. Detta sinnelag förspordes förnämligast genom
det forbudet, som t Riga och Reval på befallning publicerades,
att därifrån utskeppa spannemål till utrikes orter, så framt icke
förut och innan förbudet spannemålen varit betingad och
kon-trakter därom slutne. A Sveriges sida förmentes, att det i
allianstraktaten ined Ryssland utfästade tullfria qvantum af
spanmål under detta förbudet ej kunde begripas och att de svenske
handlande blifvit långt hårdare liandterade, emedan deras till
spanmålens afhäuitande till beinrte orter afsände fartyg måst gå
tomma tillbaka och icke allenast icke fått inskeppa något af den
efter förbundet vanlige tullfria spanmålen, utan ock ej eller den.
Hin. Tidskrift 1#M 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
