Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HIKETS Tl[.LSTÅND FRÅN 1719 TILL 174 2
189
Den uti Sverige vid slutet af förra aret påbcgynte riksdagen
var också nu redan kommen till aktivitet. Att generallöjtnanten
grefve Charles Emil Lewenhaupt, hvars gåfvor och otillräckliga
egenskaper till stora och vigtiga värf redan blifvit vid 1734 års
riksdag rönte, likväl nu åter blifvit väld till landtmarskalk, gaf
en del välmente ej någon särdeles anledning att hoppas det de
vid närvarande sakernes belägenhet i Europa för Sverige till
tagande mått med behörig eftertanka och försigtighet skulle styras
och med nödig drift och eftertryck verkställas. Det spordes ock,
att den vid riksdagen 1738 påstådde pluraliteten äfven ock denna
gången däruti varit rådande, att i secrete utskottet nästan samme
ledamöter blifvit valde som då. Dess första göromål var att i
följe af Kongl. Maj:ts secrete proposition besörja till tysthetens
bevakande angående utrikes ärendenas afhandlande. Till den
ändan voro fyra secrete utskotts deputerade, nämligen
generalmajoren grefve Axel Spens, öfversten i fransk tjenst h:r
Palmstierna, kyrkoherden i S:t Jacob i Stockholm doktor Arnell och
borgmästaren Sahlin ifrån Örebro nämnde att med 3:ne Riksens
Råd, nämligen presidenten i kansliet grefve Carl Gyllenborg,
baron Gustaf Rosen och baron Erik Wrangel, utse och besvara
de angelägnaste bref till sakernes bättre beredande. Denna i sig
sjelf nyttige men ditintills ovanliga anstalten ansågs för en art
af diktatur på en viss tid och af en del i nationen för stridande
emot våra lagar och friheten, ehuru det räknades för en stor
hjelpreda for närvarande ministèren att behörigen kunna styra
sakerne och hvilket den förra ministèren aldrig fått åtnjuta. De
a denna deputations vägnar genom grefve Gyllenborg till Nolcken
den 22 januari ankomna ordres innehöllo jämte mycket beröm
af dess vid så grannlaga konjunkturer viste försigtiga förhållande:
l:o att idéen om en med närvarande ryska regeringen till
anställande negotiation ogillades, den man ansåg allenast utgå på en
regentinnan fördelaktig, men Sverige skadlig amusement; 2:o om
den för Sverige åstundade säkerheten yttrades alls intet positift
svar, hvaruti densamma skulle bestå, utan lämnades till
ministerns skön att utleta, hvad tillbud man å ryska sidan skulle
vilja göra sa till en skälig satisfaktion som Sveriges gränsors
säkrare belägenhet; 3:o att uppå kardinalen Fleury’s tillstyrkande
genom grefve Tessin ministern hade att söka göra prinsessan
Elisabeth och dess parti Sverige tillgifne och ined Hennes
Höghet elter samråd med h:r Chetardie, hvilken innan kort torde få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
