Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
STltÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
dome genoui att befrias från Arboga artiklar. Så berätta mer eller
mindre fullständigt Dalin och Celsius under torra århundradet, Fryxell
och Geijer under innevarande. Sistnämnde författare torde vara den
förstil, bom underkastat traditionen någon pröfning, oeh han finner
densamma bestyrkt af enstaka uppgifter eller uttryck uti registraturet
Någou senare pröfning af uppgifterna har ej blifvit gjord; de ha i
allmänhet tagits för goda eller lemnats i sitt värde. Endast Ahlqvist
uttalar, med vanlig kritisk omsigt, sina betänkligheter, anseende
alltsammans som ett osannolikt rvkte, men inlåter sig ej närmare på
frågan2. Berättelsen framträder i öfrigt omgifven af något
sägen-artade drag. Öfverenskommelse!! skulle skett under en ek, till minne
hvaraf hertigarne oeh deras anhängare en tid burit eklöf som ett slags
fälttecken i sina hattar, oeh — åtminstone säga Dalin och Celsius
så —• de klippingar, som slogos i Vadstena, försetts med en
eklöfs-rand. Sistnämda påstående ar dock ej mycket vardt, ty det torde
vara svårt, i ingen händelse nödvändigt, att i de s. k.
uuiousklip-pingarnes ornering se något eklöfsart-adt3. Enligt den vanliga
uppgiften skulle överenskommelsen ha skett i Vadstena. Geijer auför4 en
sägen om ett sammanträffande under en ek i Bjurkärns socken i
Vermland (Karlskoga bergslag); mötet skulle då, enligt honom, ha
egt ruin redan pä seuhösten 1507. Det är dock föga troligt, att
hertig Johan under november eller december detta år skulle haft
tillfälle att göra en dylik utflykt5, eller att hertig Karl, som ännu
icke tillträdt sitt hertigdöme, haft anledning att besöka obygderna
kring sjön Alkvettern. Det synes ej heller rätt antagligt, att vid ett
möte vintertiden under eu ek så stor betydelse blifvit fäst, att inan
mer an ett halft år efteråt ined anledning däraf tagit eklöf till
fälttecken.
Närmaste källa till berättelsen i sin helhet är Messenius6, sora
omtalar — dock utan närmare angifvande af tid och ort — att Johan,
för att försäkra sig om den yngre redan nu mera populäre broderns
hjelp, ined houoni under en ek ingått eu öfverenskommelse om
samverkan och lofvat, att 0111 han ined broderns bistånd förvärfvade
herraväldet i Sverige, skulle han taga honom till medregent
(»regi-minis consortem») och styra riket med lika makt, utan att bara de
kungliga insignierna (»regiis iusignibus ueglectis»). Till minne af
förbundet buro hertigarne och deras tjenare om sommaren naturligt
eklöf i hattarne, om vintern eklöf af siden6. Längre fram, när
Messenius omtalar, huru hertig Johan efter Stockholms eröfring lät sig
1 Geijer, Saml. skrifter (nya uppl.) V, s. 159.
3 Konung Erik’XIV:s sista lefnadsår, s. 20.
3 Jfr bilden i Illustr, svensk hist. III, s. 300.
4 Saml. skrifter V. s. 149. Jfr i öfrigt Johansson, Xornskog III, s. 194.
5 Först i senare hälften af november tiek hertig Johan, soln bekant, lemna
Ventholinen och fördes till Ulfvesund. — l)et iir lör öfrigt tvifvelsutan Jöran
Perssons tagande till nåder i febr. 15*»8, som blef första anledningen till
uppresningen.
6 Messenius, Scoud. Illustr. VI, s. 54. — Werwing, K. Sigismunds och K.
Carl IX:s Historier I. s. 18, har endast öfversatt Messenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
