Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER
271
i samm» mängd som stora ofreden. I bjärta färger skildras dessutom
de dåliga försvarsanstalterna fore kriget, ämbetsmännens ofog och
folkets svårighet att erlägga fordrade gärder.
Kand. H. Gebhard har i eu akademisk afhandling behandlat
Nyalotts läns öden intill 1571 (»Savonlinnan läänin oloista vuoteen
1571«). Genom jämförelsen mellan slägt- och ortnamn i Savolax
och Karelen har han funnit stöd för den af Porthan och
Yrjö-Koski-neR uttalade åsigten, att södra Savolax befolkats af karelare från
trakterna kring Ladoga och icke från ryska Karelen, såsom
språkforskaren Ahlqvist förmodat. Huru kolonisationen sedan fortskred
till norra Savolax, i synnerhet under 1540—50-talen, och från hvilka
trakter den utgick, söker förf. uppvisa med ledning af kronans
räkenskaper och med användande af den ofvannämda jämförande metoden.
Befolkningens antal anslår han med stöd af den af Hans Forssell
använda beräkningsgrunden till 24,000 år 1541, 26,500 år 1561
och 26,700 år 1571. Dessa siffror äro dock opålitliga och förf.
medger sjelf, att i synnerhet de två förstnämda äro för låga. —
1 ett särskildt kapitel redogör förf. för skatteväsendet och de olika
slagen af uppbördsmäu samt uttalar bl. a. den åsigt, att länsmännen
under medeltiden varit skatteentreprenörer, liknande de romerske
publikanerne. — Landskapets hufvudnäringar voro af gammalt jagt
och fiske, hvilka vid nya tidens början begynte aftaga och lemnade
större rum för svedjebruk och boskapsskötsel. Svedarna gåfvo ymniga
skördar, i medeltal kanske 10:de kornet, oeh kunde brukas i 6 à 8
år å rad (numera blott i 1 à 2 år). Mest odlades korn, sedan
hafra och minst råg. Bland husdjuren voro hästarna ovanligt talrika
och exporterades i mängd till Ryssland. — Förmögenheten, som förf.
söker beräkna efter Forssells föredöme, var i allmänhet ringa. Då
enligt sölfskattslängderna lösegendomen t. ex. i Ångermanland anslås
i medeltal till 129 marker för hushållet, kommer förf. för Savolax
endast till 42. — Som bilagor har förf. meddelat en 16 sidor lång
förteckning öfver slägtnamn i Savolax, statistiska uppgifter öfver
jordetalet och hushållen 1541—71 samt särskilda med stöd af
sölfskattslängderna verkstälda uträkningar öfver förmögenheten. — Med
arbetet följer dessutom en karta öfver Savolax 1571, vid hvars
upprättande förf. ansett sig böra klargöra den omtvistade frågan om den
i Xöteborgsfreden faststäld» riksgränsen. Han polemiserar härvid
mycket ifrigt emot Rydberg, utan att dock anföra något annat nytt
motiv äu att i en i finska literatursällskapets ego befintlig
beskrifning öfver norra Tavastland år 1850 upptages emellan Kolimajarvi
och Keitele sjöar en fors Kolimakoski, som han anser identisk med
den i fredstraktaten omnämda Kolumakoski. (C. v. B.)
— Den bekante författaren till verket »Magdeburg, Gustav Adolph
nnd Tilly» professor Kahl Wittich har fortsatt sina studier öfver
samma ämne, frågan oin upphofsmannen till Magdeburgs förstöring,
och meddelat de hittills vunna resultaten af sina ännu icke afslutade
undersökningar i »Geschichtsblätter fiir Stadt und Land Magdeburg»
1887—88. De föreligga äfven i ett litet separattryck om 96 sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
