Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 295
Le Hoc begärde då, att Sparre skulle underrätta hertigen
om ryktet, sa att denne finge antingen dementera det eller
bekräfta dess sanning, och fordrade att fa denna förklaring före
kl. 10 f. ni. följande dagen, som var kurirdag för de utländska
ministrarne, så att densamma då genast kunde afsändas till den
franska regeringen och de makter, som med Frankrike bevarade
en vänskaplig förbindelse. Sparre lofvade att efterkomma hans
begäran och skyndade till hertigen. Under dagens lopp spridde
sig den stora nyheten bland diplomaterne och Le Hoc ansattes
med frågor och utläggningar. Enligt sin egen utsago förhöll han
sig emellertid lugn och latsade sig ej sätta tro till ryktet. När
Sparre kom till hertigen, visade denne den häftigaste förbittring
öfver ryktet, förklarade, att han betraktade hvarje kränkning af
fördraget med Frankrike såsom en skändlighet, och att han
förtjänade, att den franske ambassadören och hvarje hederlig karl
»spottade honom i ansigtet», om han ens tänkte på en dylik
nedrighet. Äfven Reuterholm var förbittrad, inen for också ut
mot ambassadörens lättrogenhet. Slutligen bestämde inan sig
för, att Sparre skulle få skrifva ett cirkulär till de svenska
sändebuden vid främmande hof, innehållande en kraftig vederläggning
af ryktet. »Jag hade rekommenderat denna åtgärd», berättar
Le Hoc, 1 och tillägger vidare: »jag band därigenom
hertigen-regenten och konungen själf medelst så starkt uttalade trohets-"
försäkringar, att det skulle varit att afstå från all klokhet att
rygga tillbaka.» Men han gjorde i själfva verket ännu mer.
Han förmådde Sparre att pa morgonen den 19 febr. afsända
cirkuläret, innan hertigen ännu hunnit teckna sitt godkännande
på konceptet därtill, och innan konungen, till hvilken detta
blifvit öfverlemnadt, återgifvit det. 2 När Sparre sedan under
en bal och supé på slottet bad konungen att återfå papperet,
svarade denne ej ett ord. Sparre blef da med skäl mycket orolig,
så mycket mer, som äfven hertigen och Reuterholm visade sig
förbehållsamma. 1 sin nöd begaf han sig pä aftonen måndagen
den 22 febr. till kolningen för att göra ytterligare ett försök att
1 Depech den 8 ventose (-7 febr.). Denna liksom Lf Hocs öfriga ile-
pecher under bane improviserade anibassadorsskap nändes ej til! Lacroix, utan
direkt till direktoriet.
3 »Ön avait approuvë la cireulaire,» skrifver Le Hoc i nvss anförda depech,
-et nou£ (d. v. s. Sparre ucb Le Hoc) n’uvions pas perdu lin moment potir son
expedition.» Sedan ban därpå skildrat Sparres oro, fortfar han: »La dépéche
ëtait partie et le roi en avait la minnte en poehe; l’approuvé du regent u’y
ëtait pas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
