Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 297
är förtviflad, nej jag kan ej säga er något, nej jag kan det ej;
inom 6 dagar skall ni fa veta alt, men vänta er förskräckliga
och gräsliga saker!» Hvad Reuterholm menade var tydligen
konungens fortfarande obenägenhet för det mecklenburgska
giftermålet. Onekligen vållades häraf en högst pinsam situation ej
minst för Reuterholm. Efter cirkulärnoten måste en återgång
blifva i högsta grad komprometterande. Med giftermålet ansågs
det franska förbundet stå eller falla, och detta förbund syntes
vara Sveriges enda hjälp mot Katarina, hvars förbittring
särskildt mot Reuterholm nu var större än någonsin. Af största
vigt var då att under denna ovisshet det förtroende, som
cirkulärnoten skulle ingifva de franska statsmännen, ej åter rubbades;
men icke dess mindre omtalade Sparre själf för Le Hoc
Reuterholms yttrande.1 hvilket naturligtvis var i högsta grad egnadt
att väcka misstankar. Följden blef också, att Le Hoc ansåg
sig bedragen, och han styrktes häri ytterligare af ryktena om en
systemförändring i Sveriges yttre politik, hvilka fortfarande
cirkulerade bland de främmande ministrarne i Stockholm. I samråd
med Marivault beslöt han sig då för en ny kraftåtgärd, nämligen
att begära en audiens hos hertigen för att af denne personligen
utverka en försäkran om, att det svenskt-franska förbundet skulle
obrottsligt blifva hållet vid makt. Enligt Le Hoc ämnade
hertigen först bevilja hans anhållan, men hindrades af Reuterholm,
som stött sig därpå. 8 Visst är, att Sparre den 26 febr. fick
gifva Le Hoc ett muntligt afslag, motiveradt därmed, att en ny
försäkran efter cirkuläret vore onödig och sårande för Sveriges
ära; att det ej var brukligt att statschefen direkt kommunicerade
med främmande ministrar, samt att Le Hoc för öfrigt ej längre var
ambassadör.® Sparre nöjde sig emellertid ej med att uträtta
detta uppdrag, utan berättade äfven för Le Hoc, att hertigen
med anledning af hans begäran utropat: »Men tänker då
ambassadören rycka af mig min hemlighet?» Häraf slöt Le Hoo helt
naturligt, att den svenska regeringen hade något att dölja, som
ej var likgiltigt för Frankrike, och att detta t. o. m. vore något
värre än blott förlofningens brytande. 4 Orolig och uppretad
1 Detta framgår redan däraf, att Le Hoc i sin depech den 8 ventose kunde
ioberätta »cette horrible confidence» för direktoriet. Som Sparre ensam
bevittnade Reuterholms utbrott, kan nämligen ingen annan än han hafva varit
sages-nianuen. Marivanlt säger det dessutom uttryckligt i sin depech af den 7 ventose.
2 Le Hoc till direktoriet den 8 ventose (27 febr.).
3 Sparre till Stael den 27 febr.
4 Le Hocs ofvan anförda depech.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>