Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 299
Också hafva de detaljer, som meddelats i de ofvan citerade
aktstyckena,1 icke synts böra förändra något i direktoriets beslut»,
och detta, meddelar Lacroix Marivault, bestod i att af alla
krafter Böka bevara alliansen med Sverige, men tillse, att detta
strängt iakttog sina förbindelser. Fortsättningen af brefvet
väcker dock en viss misstanke om, att den stolta förklaringen
om direktoriets likgiltighet tor intrigspelet vid det svenska hofvet
egentligen blott var ett offer åt den republikanska frasen, och
att sändebudens berättelser i själfva verket gjort ett ganska
djupt intryck. »Om», tillägger nämligen Lacroix, »uppskofvet
med millionens utbetalande, som förorsakats af Sveriges uppskof
med traktatens utförande, kunnat komina den svenska styrelsen
att vackla mellan gamla vänner och en nödvändig fiende, synes
det bevisadt, att densamma är till salu åt den mestbjudande8
och att det är svårt att bygga något på dess mest heliga
försäkringar*. Med afseende pä gifterinålsfrågan förklarade
ministern att den vore likgiltig, blott icke konungen gifte sig med
en rysk prinsessa, ty detta skulle tydligt innebära, att han blefve
rysk vasall och beredde sitt folk Polens öde.3
Då den misstro inot de svenska statsmännen, Bom framlyser
i dessa yttranden, ej kan hafva varit fördelaktig för
underhandlingen mellan Lacroix och Stael, torde sålunda den sistnämde
i viss mån haft lätt i sitt påstående, att de ifrågavarande
rapporterna från Le IIoc (och Marivault) försvårat hans uppgift,
men äfven denna gång synes den egentliga skulden ej böra
tillskrifvas Le Hoc utan Sparre, som själf framkallade eller gaf
näring åt Le Hocs misstankar. Då denne en gång fattat sådana,
var det naturligtvis hans pligt att meddela dem till sin regering.
Huruvida begär att göra sig vigtig och önskan att återfå sin
plats haft. någon del i Le Hocs ingripande, må lemnas därhän.
1 I brefvets början citeras: Marivaults depecher af den 4 och 7 ventose,
Le Hocs af den 8 samt cirlculärnoten, som Stael meddelat.
1 Alldeles detta resonemang förekommer i Marivault» depech den 7 ventoae.
1 För öfrigt fick Marivanlt en lätt skrapa för att ban trädt till baka för
Le Hoc: >Le directoire voit dans la réserve que vous vons <:tes imposée un excès
de modestie dont vons deviez la sacrifice ä vos devoirs, mais qni reclame et
obtient de sa part la pius entière iadulgence». Om Le Hoc skref ministern,
att direktoriet i bans uppträdande »ne voit qu’une demarche inconsidérée qu’il
pardonne à 1’excès de son zèle», men dessa ord äro utstrukna i konceptet. Dl
Marivault sedan den 28 ventose (18 mars) såsom skäl till att Le Hoc alltjämt
fortfor med sin korrespondans med direbtorium uppgaf, att ban (Marivault) ej
kunde skaffa sig s&dana underrättelser som Le Hoc, fick Marivault en ytterligare
skrapa härför (den 24 germ. 13 apr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
