Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 307
tryckligt tillkännagifva för henne, att förlofningen var
oåter-kalleligen bruten, 1 kunde dock den ryska krigsfaran verkligen
anses besvuren.
Hvad som däremot ej vållade några svårigheter var
Katarinas, visserligen från hennes sida lika bestämda, fordran, att
Sveriges förbund med Frankrike skulle brytas. Detta lofvade
nämligen hertigen redan i sitt ofvan omtalade bref af den 16 april
att efterkomma.® Omedelbart därefter se vi honom också i full
fart med att lösgöra sig från det franska förbundet och alt hvad
däraf följde.
Den 23 april afreste omsider Le Hoc från Stockholm, sedan
han 2 dagar förut haft afskedsaudiens hos hertigen. Tack vare
Sparre misstänkte han det omslag, som under den närmast
föregående tiden egt rum i den svenska politiken,’ och hertigens
besvärade hållning under mötet styrkte honom däri. Hertigen
beklagade sig därvid öfver uppskofvet med kontraratifikationen;4
Le Hoc svarade, att han ej haft något att göra med denna
underhandling. Då han tillade, att Frankrike ej ville inveckla Sverige
i krig, yttrade hertigen, att detta vore mycket respektabelt, och
att, så länge han regerade, Sverige ej skulle ändra system, men
Le Hoc fann sig ej öfvertygad af detta löfte. 6 Att han hade
goda skäl därtill, visar ock det bref sora hertigen den 22 april,
dagen efter audiensen, skref till Stael. 6 Han förklarade däri,
att han under den hotande krigsfaran, och då Frankrike sökte
undandraga sig att uppfylla sina skyldigheter, ej ville offra sitt
fäderneslands blod och välstånd för en bundsförvandt, som öfvergaf
och bedrog honom, hvarför han utan att bryta med Frankrike eller
Btöra neutraliteten skulle söka bevara freden. Att meningen här-
1 Den 18 och 26 maj. A. «. ag. 329 och 347.
1 >Ceux (ac. förband), qne la nécessité et dea circonstances da moment ont
falt contracter a la Suède n’y {se. mot ett förbund med Ryssland) apporteront
empèchement, c’est à dire que de son iutimité actuelle avec la France ne restera
bientdt qn’uni(juement ce qui est nécessaire pour le maintien de la nentralité et
eelui de la pair avec cette puissance». Hvilken vigt Katarina i ajälfva verket
fäste härvid ses af hennes ofvan åberopade svar.
1 Den 26 germ. (15 april) skref Marivault till Lacroix, att Sparre mycket
beklagade Le Hocs förestående afresa, som han trodde skola bli signalen till.
att general Budberg skulle utveckla ain ambassadörsvärdighet. Sparre hade också
visat de frsnske diplomaterna ett uppsnappadt bref fr&n grefvinnan S:t Priest,
hvari hon uttalade sitt hopp om Reuterholms aflägsnande och en snar uppgörelse
med Ryssland.
< Se ofvan ss. 286 o. f.
1 Marivault till Lacroix, den 3 flor’.al (22 april).
8 Tryckt hoa Schinkil-Bergman. Bih. 3, a. 300 o. f.
Hilt. Tidskrift 1889 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
