Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0u8tåf iv adolfs förmyndarereoer1nq och franska revolutionen 309
att januarimillionen blifvit innehållen, utan äfven att Stael nnder
februari och början af mars ej fått något svar på sina
framställningar, 1 och naturligtvis kan detta hafva bidragit till att
afkyla ifvern för det franska förbundet samt afskräckt från att
bygga hoppet om räddning därpå. Då hertigen skref sitt bref af
den 22 april till Stael och sitt bref af den 16 till kejsarinnan,
hade han dessutom erhållit meddelandet om Lacroix’ första not,
och som vi sett uttalade han sig i det första brefvet synnerligt
skarpt om Frankrikes beteende. Det fullständiga svaret på frågan
synes därför böra blifva, att den franska regeriugens allmänna
brist pa tillmötesgående sannolikt haft en ganska stor betydelse,
och att underrättelserna om det dåliga resultatet af den
Lacroix-Staëlska underhandlingen bidragit till att ytterligare gifva styrka
åt beslutet om ett närmande till Ryssland.
Med hvilka känslor Stael mottog hertigens bref af den 22
april och den däri meddelade befallningen att lemna Paris, är
ej svårt att föreställa sig. Vi känDa hans ifver för det
franskt-svenska förbundet, huru han sträfvat därför, och hvilka
förhoppningar han hyst därom äfven på den tid, då det för de flesta
föreföll otroligt, att Frankrike ens skulle kunna bestå i kampen
mot Europa. 8 Nu syntes genom Bonapartes segertåg i Italien,
som just vid denna tid tog sin början, 3 den mest glänsande
fullbordan skola gifvas åt hans förutsägelser, och just då, när det
politiska system, i hvars åvägabringande han haft en så
väsentlig del, tycktes lofva Sverige de rikaste frukter, just då mottog
han i detta hertigens bref en blott alt för tydlig bekräftelse på
hvad ryktet till lians oro redan en tid bortåt vetat berätta: att
hans regering stod på väg att öfvergifva detta system. 4 Att
under dessa förhallanden lemna Paris, måste tydligen hafva synts
honom vara att tillspillogifva sitt lifs storverk, och med hans
själfrådiga tillvägagående 17936 i minnet kan man därför knappast
förvåna sig öfver, att han trots den gifna ordern stannade för
att göra ett sista försök att upprätthålla det svigtande förbundet
mellan Sverige och Frankrike. Såsom förevändning för sin olyd-
1 Stael» ofvan b. 285 citerade bref af den 7 mar» ankom t. ex. d. 25 mara.
3 Se t ex. Hilt. Tidskr. 1888, 204.
3 I en depech af den 28 april, nom kom till Stockholm den 18 maj.
meddelade Stael den svenska regeringen förnta underrättelsen om dessa segrar, Born
började den 12 april.
4 I bref till Sparre den 2 och 22 april hade ban beklagat sig öfver dylika
rykten.
• Se Hist. Tidskr. 1888, s. 192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
