- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
316

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

8. j. b0ëtu1us

Liksom for Staël så medförde också för Sparre
omkastningen i den svenska politiken förlusten af hertigens och
Reuterholms nåd. Sparre själf ansåg, att Reuterholm började visa
sig misstänksam mot honom alt från Le Hocs ankomst och
»ryska intrigernas rätta manifestering,» men af hans egen
berättelse framgår, att den första egentliga anledningen till
Reuterholms missnöje var, att denne, såsom vi veta icke utan skäl,
misstänkte, att Sparre låtit Le Hoc på ett otillbörligt sätt
inblanda sig i affaren med cirkuläret af den 19 febr. 1 Under
våren sökte dessutom Reuterholm genom konungens gunstlingar
Fleming och W. G. Schwerin ställa sig in med denne, och
försummade for deras skull »den gamle vännen». När så
underhandlingen med general Budberg kom i gång, hemlighölls dess resultat
alldeles för Sparre, och chargéen Budberg beskylde honom nu för
att lemna de franska, spanska och holländska sändebuden
otillbörliga upplysningar om Sveriges politik. Denna anklagelse
påstår Sparre hafva varit oförtjänt,8 men Marivaults depecher
tyckas visa, att den ej saknade grund. 3 I början af juni bröt
slutligen ovädret ut öfver Sparre. Han fick då hertigens
befallning att resa till sitt gods, konferenserna med de främmande
sändebuden, som gifvit anledning till Sparres indiskretioner,
in-stäldes (den 9 juni), och Reuterholm öfvertog själf de förnämsta
till rikskanslersämbetet hörande funktionerna.4 Enligt Marivault
var den närmaste anledningen härtill följande. För att lugna
Budberg med afseende på Sparres meddelanden till de franska
och franskvänliga sändebuden, lät Reuterholm grefvinnan S:t
Priest skrifva till Budberg, att dessa meddelanden ogillades af

1 Sparre har i journalen utförligt redogjort för sin onåd särskildt i en not
till Reuterholms biljett af den 24 mars. om hvilken han säger, att den rar »en
af de sista få vänskapsfulla och öppenhjärtiga jag eger af denne herres hand.
Sedermera», fortsätter han, »tilltogo köld och förbehållsambet mot mig på ett
mer än synbart vis, som mot slutet utbrsst i ett hert bemötande*. Oro
cirkuläret säger han, att han sedermera »sporde Hsns Excellens’ missnöje däröfver,
att hertigen hade tecknat med sin hand på mitt koncept ordet ’expedieras’», samt
att >H. E. lät mig förstå, att jag väl kunde förmena utrikes härvarande ministrar
att ens få tala med mig öfver ett sådant ämne som detta». Jmfr ofvan s. 295.

1 Journalen under den 20 juni: »Jag skall aldrig i evighet ångra de svar,
som jag gaf, när jag med frågor ansattes. De voro enliga med den kunskap mig
var gifven om sakernas belägenhet. De voro iustammande med mitt ämbetes
värdighet och den Herres, hvars organ jag var.»

3 Till hvad härom förut är anfördt må t. ex. läggas Marivaults uppgift i

en depech den 13 prairial (1 juni), att Sparre på hans frågor erkänt, att den

sista depechen till Stedingk varit åtföljd af ett försegladt bref från Reuterholm,

hvars innehåll dock ej var honom bekant.

* Journalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free