- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
336

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

j. a. lagkrmakk

Sedan Armfeldt till Buddes förundran dragit sin här
tillbaka från Stördalselfven, lämnade Budde öfverste Storin med
2,000 man qvar i Trondhjem för att fortsätta befästningsarbetena
och forsvara staden mot plötsliga anfall, men själf begaf han
sig i början af oktober med de öfriga trupperna till
Stördalselfven för att göra svenskarne all möjlig skada. Så snart
Armfeldt dragit sig tillbaka till Værdalen, förlades en del
trupper på Inderön och norr om Værdalselfven för att hindra
svenskarne att proviantera i de norr därom belägna bördiga
socknarna. Nästan hvarje dag visade sig också norrmännen i
Trond-hjemsfjorden med 50 till 70 båtar och andra små fartyg, gingo
här och hvar i land, oroade de svenska posteringarna samt.
förstörde eller bortförde alt, som kunde tjäna till uppehälle. Väl
sökte svenskarne att bygga sig båtar eller rättare sagdt stora
prämar för att drifva bort fienderna ur fjorden, men det ser ut,
som om de ej lyckats bygga tillräckligt många, innan de bröto
upp mot Trondhjem.1

Det var icke endast mot svårigheten att anskaffa proviant
hären hade att kämpa. Föga mindre svårighet vållade bristen
på kläder. Den 23 september skref Armfeldt till konungen, att
»inga andre än de åboländske, helsingske och jämtländske hade
kappor eller pajrockar och en stor del icke mer än blotta rocken
på lifvet och fast alle i så långa och svåra vägar skor och
strumpor förslitit». Af hudarna till de slagtade kreaturen sökte
man göra sig skodon, liksom af regementenas vattenflaskor, som
voro af läder. Till följd af brist på lifsmedel och kläder
uppstod sjuklighet, rymning och myteri. Redan den 29 september
klagade Armfeldt för konungen, »att af trångmålet i underhållet,
klädelösan och den tvingande väderleken folket med krafterna
förlorat den förra förhoppningen och modet och icke kan med
godo eller ondo ifrån desertion och desordres afhållas, hälst
officerarne icke mindre än de gemene nödlidande äre, därigenom alle
order besvärligen förrättas».

Den 12 oktober voro icke mindre än 1,295 man sjuka. Af
dessa tillhörde 411 man Helsinge regemente. Inom detta stod

1 K. H. Horns nnf. bref "/,„ och Armfcldts ">/,„■ Den ’/,„ berättar M.
Herberg till Sø-Etatens Genersl-Commiss. (norska riksork.), att 4 båtar ntrnstats
i Trondhjem till skärbåtar, så att man skulle kunna anfalla svenskarne i
skärgårdarne, och ,3/,0 skref J. von Ahnen till Overkrigss., att han förmått borgarne

i staden att utrusta ett skepp med 10 kanoner, hvilket skulle användas i samma
syfte som båtarne. Danska riksark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free