Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
strödda meddelanden och aktstycken
fyllas; nu däremot sammanfattades alla åtta ledigheterna i ett enda
förslag på 24 personer. Regeringsformen föreskref, att förslaget skulle
uppgöras »efter allmänt öfvereuskomniunde», och längre frain fordrade inan
också enighet blund rådselectorerna, ineu denna gång lät man ståndens
pluralitet gälla så, att på förslagslistan uppfördes de, som framställts
af alla tre eller Åtminstone två stånds deputerade inom utskottet’.
Förslagslistan framlades derpå för de tre stånd, som hade del i
utskottet. Endast presteståndet antog listan oförändrad. Borgarståndet
tycktes väl i början också varu hugadt att tillika med presterna
upprätthålla utskottets förslag. Men då adeln underkastade de föreslagna en
omröstning och därvid utvoterade ej mindre än sju af dem, företog
sig äfven borgarståndet att göra sammaledes och utvoterade fem af
dem, som riddarhuset förkastat, och därtill en sjette. Nu, då sjelfva
ståndens plena fattat olika beslut, begynte det se vidlyftigt ut till
följd af regeringsformens fordran på »allmänt öfverenskoinmaude;»
men stånden fogade sig efter hvarandra, så att det, hvarom två stånd
blifvit eniga, antogs af det tredje — ej utan protest på riddarhuset,
att det stridde mot adelns värdighet och heder att gå ifrån, hvad
den en gång genom votering fastställt. De fem, sora af adeln och
borgarståndet blifvit förkastade, fingo alltså utgå från listan, på hvilken
i deras ställe fein andra, efter utskottets förslag och nya omröstningar i
stånden, uppfördes; hvaremot de, som icke blifvit utvoterade af mer
än ett stånd, fingo stå qvar.
Af de föreslagna utgjordes flertalet af generals- och
amirals-personer — däribland fvra, som voro fångar i Kyssland, af dem
främst Ad. L. Lewenhaupt. De civila kandidaterna hade man
for-nämligast sökt bland orabudsråd och landshöfdingar. I ett fall hade
man gått så långt ner på ranglistan som till lagman; det var för
att hedra den åttioårige Gyllcncreutz, sora 1680 vågat protestera mot
enväldets införande och nu fått öfverlefva dess fall.
Detta rådsförslag afsåg, såsom vi sett, att fylla åtta lediga rum
i rådet; och likväl framgingo ur detsamma efter hand elfva riksråd,
utan att förslaget omgjordes eller utvidgades. Först fingo De la
Gardie och Bonde, då deras namn blifvit uppförda på ständernas
förslagslista, genast intaga de platser i senaten, hvartill drottningen
redan hade kallat dem. Derpå blef Lewenhaupt den 9 apr. utnämd till
riksråd — i fall han ej blifvit det förut. Den 29 apr. utnämde
drottningen vidare högste ombudsmannen och d. v. landtmarskalken
Leyonstedt samt ombudsrådet Lillienstedt, och den 9 maj ytterligare fyra:
generalfàlttvgmastaren H. B. Horn, öfveramiralen Clas Sparre, samt
landshöfdingarne Joh. Creutz och Cl. Ekeblad. Alltså hade redan nio
rum blifvit tillsatta, hviket måste betvda, att man nu den 9 maj
hade fått full visshet antingen om Lewenhaupts död eller om
Orn-stedts afsägelse. Sedan det blifvit afgjordt, att äfven den andra af
dessa icke skulle iukomina i rådet, och en ny ledighet uppstått genom
Arvid Horns afskedande, blefvo ytterligare två af de föreslagna i
’ Presteståndets prot. den 2 npr. 1719 hos Cederschöld 1. c. p. 427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
